Om man nu ska tågluffa hur ska man då bestämma rutten?
Mycket har ju ändrats sedan då när tågluffandet var nytt, Interrail-biljetterna har moderniserats och tågresandet och tågrutterna har ändrats. Natt-tågen till kontinenten har försvunnit. man kan inte längre sätta sig på natttåget Nobel i Stockholm och vakna upp i Tyskland vid frukostdags, ej heller kan man åka nattåg via Trelleborg och bekvämt hamna i Berlin och söderöver. båda vägarna har jag prövat en gång i tiden, med skilda upplevelser längs vägen.
Vi fick alltså ändra strategi, vad gällde planeringen. Vi vände på steken helt enkelt, och ställde oss frågan "vart vill vi åka? vilka städer vill vi se?" Och går det att få in dem i en resrutt? Det gick.
Men vi tog flyget till hjälp. Vi flög till en stad, och hem från en annan, och åkte tåg däremellan. Och var borta en månad.
Sju städer blev det om jag räknat rätt (rätta mig om jag har fel), med några övernattningar i var och en.
Jag bestämde mig för att köra med minsta möjliga fotoutrustning, så jag tog bara med min lilla Panasonic, GM5 med kitzoomen. Jag gjorde ju resan för att uppleva och för att umgås med dottern, inte för att fota, ta bra bilder eller dokumentera. Jag plåtade bara för att det var roligt just då. och för att jag vet om att jag har bilder när jag kommer hem så kan jag blogga och ha roligt en gång till.
Bilderna är från första staden.





Rent krasst idag, är det enklare idag att ta skuttet ner i Europa med flyg. Och bekvämare när åldern tilltar.
Jag lovar, det var roligt. Jag hade ju också det bästa resesällskap som tänkas kan.
Det var lärorikt och intressant
kommer att följa dina bloggar
Då var jag för gammal för tågluffarkort., men åkte till Budapest -79 och transsibiriska -81
Ha det gott/Stig
I början av 50-talet var väl fortfarande liftande vanligt? Och ett sätt att ta sig ut i Europa. Vår resa nu var en upplevelse, mer upplevelser än att bar göra en helgtur till någon plats.
Tack/J-O