Reflektioner och upplevelser

fotografering (och annat?) med ddarriga händer

Aftonbilder och läxhjälp

En afton var det i går, precis dom alla  andra dar. Det blev några bilder från aftonen också också. så här års kan man ju börja ta aftonbilder tidigare eftersom skymningen inte dröjer lika länge. På tok för tidigt säger många. Men så har det ju alltid varit, så det är man ju van vid, tycker jag.

Jag var på väg. Han hade bråttom.

Vart han var på väg har jag ingen aning om. Själv var jag på väg till läxhjälpen och hade kameran med mig, ifall det fanns några bilder längs vägen.

Det fanns det.

Läxhjälp?

För några veckor sedan när jag satt på det lokala fiket fick jag frågan om jag skulle ha lust att hjälpa till med den läxhjälp på ideell basis som Möjligheternas plats skulle dra igång på den invandrartäta Malmvägen. Och det behövdes någon som förstår matte.  Jag minns ett föräldramöte när min son gick  på högstadiet, och en lärare hävdade att det inte var lärarens jobb att hjälpa eleverna  när de inte förstod läxorna, utan det var  föräldrarnas sak. Då reste sig an mamma  upp och säger: "Jag har aldrig gått i skola, jag har aldrig fått lära mig läsa, hur menar du att jag ska kunna hjälpa till?"

Samma verklighet ligger bakom läxhjälpen på Malmvägen.

Hemvägen

Då hade ljuset ändrat sig

Jag roade mig med att sätta vitbalansen efter de orange väggarna i tunneln och då blev det så här.

Kanske är det svartvitt som är bäst.

Postat 2015-09-30 12:13 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

när det blir för mörkt

Jag återvänder till förra veckan, till den där aftonen då det blev allt mörkare under min kvällspromenad.

Kvällsmörkret härskade redan på andra sidan Edsviken, medan det sista ljuset dröjde sig kvar där jag var.

Sedan föll mörkret över mig och kameran, bländaröppningen räckte inte till och slutartiderna växte. Svårt att hålla kameran still. Men jag tog några bilder till.

Passade på när en bil passerade.

Inte lika svårhanterliga färger i svartvitt. Men färgen försvann förstås  först i datorn därhemma.

En bil till.

Det gäller ju att på något sätt utnyttja det ljus  man hittar.

Det var inte planerat att jag skulle fotografera i mörker,  i den mån mina promenader alls är planerade, och promenaden blev betydligt längre än jag trott, och mörkret föll. När jag kom in på gångvägen blev det än mörkare, men blänket i en liten vattenpuss fångade  min blick.

Och längs den oplanerade vägen  hade jag råkat ut för sådant här. Bland annat.

Postat 2015-09-29 08:19 | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Överfulla bilder, röriga bilder, uppstickare, kända profiler och en skön höstdag

Enkla, renodlade, minimalistiskt sköna bilder i all ära, men ibland får jag lust att göra det motsatta, att klämma in mycket i en bild, inte minst för att verkligheten jag ser är sådan.

En bild där det kanske är svårt att greppa helheten när man tittar på bilden, men där det finns något att se ända ut i hörnen om man ger sig tid att låta blicken vandra runt i bilden och skåda detaljerna. En rörig bild? På ett sätt, ja, men jag uppfattar den inte så.  Jag  ser helheten och tycker den är skön.

.

En uppstickare (domkyrkotornet alltså) som blivit kapat, så får man väl inte göra? Fult? Usch?

Här var det mer rörigheten jag var ute efter, men jag är inte riktigt nöjd. Det kunde ha varit rörigare och mindre vackert.

Okapad uppstickare, med känd profil.

En känd profil som är så känd att den får chansen att visa upp sig en gång till.

Profiler står det i rubriken. Det behövs alltså en känd profil till för att jag inte ska ljuga.

En mindre känd profil som blivit ganska inklämd, får avsluta detta inlägg.

Postat 2015-09-28 11:39 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Paraplyet, trädet och haren, det här måste man fotografera, färger i rabatten och en abstrakt bild

När jag tittade ut i morse för att hämta morgontidningen såg jag det här.

När jag såg det här måste jag ju fotografera.

Men det var ju någon annan som gjorde det.

Mycket färger i höstrabatterna.

Och till slut en abstrakt bild.

Postat 2015-09-27 21:19 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Svenskans tio vackraste ord i en mening, går det?

Jag var ju tvungen att försöka, när jag nu bloggat om dem (de vackraste orden) några gånger.

Orden kommer i rätt ordning, med vackraste först.

Intill  en förgätmigej

  en snöflinga sakta dalar,

porlar

på ett ögonblick

med vemod

till en glänta

i juninatt

  där en kontrapropositionsvotering sker

 i gryningens

västanvind.




Postat 2015-09-27 19:09 | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera
1 2 3 ... 10 Nästa 

Innehållskategorier

Kategorier