fotografering (och annat?) med ddarriga händer

Bilder vid dagens slut...

Alla dagar har ett slut, och nu börjat det nalkas även för den här dagen, den första av dagarna på Gruvans Dagar i Sala.

Början på berättelsen hittar ni här

 

Eftermiddagssolen börjar kasta långa skuggor, men vid Lillgruvan dröjer sig några barn kvar vid kaninburen. Och en fotograf till verkar det finnas...

 

 

Gruvdrängarna som varit nere i gruvans köld hela dagen börjar komma upp i solen och värmen.

Här kommer galna kärringen (som vi redan träffat därnere), men nu ser hon inte galen ut.

 

Ihävaren Olof Ortman torkar smutsen ur ansiktet.

 

Och medan gruvdrängarna återvänder från djupen, har herrskapsfolket gjort det bekvämt för sig.

 

Bergmästaren sitter där med vit duk på bordet.

 

Maten dukas fram...

 

 

... och Herr Bergmästaren lyfter glaseti salut mot dem därborta.

 

Och det visar sig vara den mystiske doktor Gewaldius och hans 123-åriga medhjälpare som plötsligt har förvandlat sig till duon Barokoko som framför 1700-talmusik vid pub-kvällen i aftonsolen framför värdshuset.

 

Tänk er Bellman, Fredman, Ulla Winblad och Mowitz så får ni rätt associationer till den här bilden.

 

Men hur har gruvdrängarna det under tiden?

 

Vi går in i Repan (Receptionsbyggnden, alltså) och där hittar vi en glad och ombytt ihävare Ortman, inte längre svart i ansiktet.

 

På andra sidan av bordet hittar vi en demaskerad fatare.

 

Men vem är det som vänder ryggen till hela tiden.

 

men..

... nu vänder hon visst på sig.

Damen med det vackra leendet dyker upp igen, nu i den stiliga klänningen (som tyvärr inte riktigt syns här).

 

 

Galna kärringen, Bergsbrytaren "Geten", sömige Jonas som sover i kärran och fataren Olof. Inte såg de ut så här nere i gruvmörkret.

 

Och, så här vid dagens slut, blandas herrskap och slödder.

 

Och här är en bild på laven ovanför Kristina-schaktet. Hon där till vänster befann sig tidigare idag 155 meter under den laven. (Och "hon där" är också min dotter, och gruvguide och idag, ihävare.)

 

Och här sitter hon vid samma bord som dansmästarinnan, precis som när storyn började, fast vid ett annat bord.

Mor och dotter i samtal.

 

Och nu går vi till nattvila. Det är en morgondag också (fortsättninen på berättelsen)!

Inlagt 2009-08-21 20:16 | Läst 3020 ggr. | Permalink


(visas ej)

Nämn en färg i den svenska flaggan?