De svartvita bilderna blir inte så många

Man kan ju undra  varför, och då tänker jag bara på mitt egna fotograferande, om andra vet jag föga.Kanske finns det en historik i det hela. Det började ju i mörkrummet för femtio år sedan och då var det spännande, och

  ett bra  tag. Stora delar av  min militärtjänstgöring  är  ju dokumenterad i svartvitt (och även bloggad om i svartvitt). Men så småningom var det färgdia som tog över, även om jag en period vandrade  med två kameror i fjällen, en med dia- och en  med svartvit film. Sedan kom småbarnstiden och familjebilder som framkallades på Lofoto och kom  hem till brevlådan ute vid vägen.

****

Så småningom  blev det nytt sekel och några arbetskamrater lurade  in mig på Fotosidan och jag  blev så småningom  med först skanner och sedan digitalkamera. Sedan var det kört. Mest per automatik blev det färg, och så fortsatte det  med färg. Ganska nyligen har jag börjat att  mixtra  med att ta bort färgen från bilderna och givetvis kommer influenserna från andra fotosidemedlemmar.

Tack för det.

Men jag har fortfarande svårt att tänka "svartvitt eller färg" när  jag går där  med  kameran, jag tänker  mest motiv och en del komposition, men mest tänker jag inte alls. Jag är och jag ser och bryr mig inte om det  andra.

Då kan det bli en sådan här bild som jag tror att jag  kan rädda genom att göra den svartvit när jag kommer  hem

.

Det kan också bli en sådan här bild, som jag gör svartvit för att slippa alla konkurrerande färger och sedan tonar  för att få lite stämning.

En gärsgård skulle jag säga som uppvuxen  Mellansverige. Hagan,  med det första  a:et långt och öppet, sa min far ibland, det var hans ungdoms uttal av fastbandhage. Inhägnaden på bilden finns ganska  nära Sollentuna  Centrum  och är riktigt gjord utan metalltråd, bunden på gammalt manér.

Varför gör jag då svartvita bilder idag. Kanske prövar jag  mig fram.

Kanske tycker jag  motivet passar i svartvitt

.

Det är lite svårt att veta, kanske bara något man ser.

syntax 2016-04-08 13:16

I bland blir det snyggt (snyggare) i svartvitt. Det är ju ett helt eget uttrycksmedel där formspråket är det viktiga.
Det som jag finner lite problematiskt med dagens digitala teknik, är att det alltid är färg i kameran. Man kommer inte in i det rätta "svartvit-tänket", Förr när man hade svartvitt i kameran, så lärde man sig också att tänka svartvitt. På det sättet blev det helt enkelt lättare att åstadkomma bra svartvitbilder.
Å andra siden är det just förhållandet att bildfilen innehåller färgkodning, som är själva förutsättningen för en gråskalestyrd konvertering till svartvitt. En liknande funktion alltså som när man i gamla tider satte färgfilter på objektivet - men oändligt mer avancerat.
Hursomhelst ger dagens teknik stora möjligheter att leka med svartvitt. Ett tips för den som har gamla färgdia är att skannade sådana ofta är ett fint underlag för svartvit bildbehandling.

Besvara

gunte 2016-04-08 13:26

Mannen utan face gillar jag skarpt, absolut bäst som sv/v bild..
Mv/Gunte..

Besvara

Heritage 73 2016-04-08 17:56

En fördel med spegellösa digitalkameror är att man kan se bilden i svartvitt i sökaren, detta var ju inte möjligt på "filmtiden". Kan kanske underlätta för att lära sig tänka svartvitt. Man kan ju också undra om hur det skulle ha sett ut om fotokonsten från början enbart varit i färg, hade någon då kommit på att fota i svartvitt?

Besvara

Svar från janolof 2016-04-08 18:02

Inte om man använder raw-format, i alla fall inte de kameror jag använt. Men kör man jpg direkt i kameran blir det förstås så.

Svara