Gårdagens överblivna (mest torn i snö).

Gårdagens morgonsnöväder fortsätter i dag med, men bara i bloggen (än så länge i alla fall.

Jag stannade till i snöfallet eftersom en påpasslig skara människor kom vällande från pendeltåget, fyllde förgrunden och gav bilden liv.

Det får bli en till.

De flesta går rakt på, men en var avvikare.

.

Avfärd?

Bara snö...

.

På hemvägen hade det slutat snöa.

Tidigt om morgonen, när snön inte är vit, stretar fotografen i motvinden

Det var ju varken som en Armfeldtsk marsch eller ett Bornapartiskt återtåg, men det blåste i alla fall lite motvind i morse, mot vind med snö, på gränsen till blöt. Mörkt var det också och det ljus som fanns kom från gatlyktorna och missfärgade snön.

Några fotspår lyckades jag fånga i alla fall. kl 7.11

Egentligen borde det inte alls gå att fotografera i det här ljuset (mörkret) med en pluttig liten handhållen kamera, tycker jag,men tekniken har gått framåt sedan jag lärda mig fotografera. Men det är klart, det är inga bilder man gör meterförstoringar av, men till bloggande duger de.

I lekparken fanns inga spår, ej heller några barn. Vi får väl skylla på tidpunkten.

Med svartvitt behöver man inte bekymra sig om färgerna.

.

Det går ju också att välja "nästan svartvitt"

Hm, konstiga farkoster...

.

Fotografera blommor i vintermörkret, kan det vara vettigt det?

.

En cyklist i tunneln.

Och en till...

Sedan tilltog snöandet.

.

.

Skolvägen

.

Nu är det inte så långt kvar. kl 7.50

Som sagt, man ska alltid ha en kamera med sig. Jag trodde ju inte det skulle gå att fotografera i morse men som jag bedrog mig.

SKOJ!

.

Ljusfenomen å så'nt

Eller är det bara rester från söndagens promenad?

På väg?

Låg sol?

Himla fint?

Gyllene träd?

Den som spar, han har och igår sparade jag...

...Kan man kalla dem för överblivenheter, de som inte platsade i bloggen igår, kanske mest för att de inte passade in i berättelsen, om nu den har någon betydelse när det ändå inte händer så mycket...

Vad kan till exempel en stubbe tillföra? Åtminstone är bilden ett exempel på att jag uppmärksammade den, formen och färgen. Kanske en helt meningslös, innehållslös och färglös bild.

Uppenbarligen var den meningsfull för mig, där i skogen,trots att den är avhuggen och stympad, men titta på vilka sköna linjer och former den har och hur vacker den är. Det är sådant som gör skogspromenaden så njutbar, att även det enklaste kan bli vackert. Och jag fotograferar  som jag gillar att fotografera, likt snapshots, som jag ser det, utan åtbörder, utan micklande ...

Ljusfenomen, finns de?

Ibland kan man undra. Landande tefat? Uppenbarelse? Rymdimperiet anfaller?

Jag tror jag får avsluta med en idyll i det mjuka ljuset, den andra sidan av ljusfenomenet.

Men idag blev det inga bilder, mörkt på morgonen, mörkt om aftonen och inomhus däremellan.

.

Söndagens smått snöiga svartvita skogs-sceneri-snapshots

I mitt förra blogginlägg höll jag mig på mattan och gick där alla andra gick, men det gjorde jag inte hela tiden. Snön var inte djupare än att jag kunde avvika från den rätta vägen, även om jag inte kunde gå överallt utan stövlar.  Smältvattnet lurade ibland under snön, synligt eller osynligt.

Träd, vatten och små snöfläckar...

... och rinnande vatten därtill.

.

Här skulle jag ha haft stativ med mig, det som ska vara skarpt är inte skarpt.

Frostiga träd...

... tål att tittas närmare på

En väg att vandra?

Det får bli en annan gång.

Panasonic G2+Sigma 30 mm/2.8