Måste man tycka något, räcker det inte med att tycka om? Eller tycka om att.

Jag tycker (uppenbarligen) om att fotografera. Innebär det med automatik att jag måste tycka något om fotografi? För mig är det inte så. Jag är en sådan där introvert typ, som inte fungerar som en åsiktsmaskin och jag bygger hellre in känslor än tyckande i mina bilder. Och i mina texter är jag ofta mer kåserande än tungt seriös i tonen. Tyckandet ligger längre in och är svårare att formulera i ord.

Jag gillade känslan i ljuset som föll här, därför tog jag bilden.

Här var det den fuktiga, och lite ödsliga, parkeringen som fångade mitt öga.

Kanske lite mycket himmel, men nu har jag ju bestämt mig för att ett tag utforska det kvadratiska formatet (obeskuret) och då blev det såhär.

Vill jag säga något med mina bilder? Nej, oftast inte, i alla fall inte explicit. jag avbildar, resten ligger hos betraktaren. "Bygger in känslor i bilden" har jag redan skrivit, men ofta är de känslorna subtila, även för mig själv. Jag kanske inte ser dem förrän jag kommit hem och tittar på bilderna. Ibland kan jag upptäcka dem när jag bloggar och formar texten.

.

Tycka om då, hur är det med det? Jo, jag gillar att gå där med kameran, promenerande eller spankulerande, det är som lite meditativt, när jag går där i min egen värld.

Liksom i första bilden, tyckte jag om ljuset här, trots att det var helt annorlunda.

Här kom jag på mig själv med att reflexmässigt vända kameran på högkant, för att få med hela motivet, innan jag insåg att det inte går med kvadratiskt format.

.