Söndagsblogg med lördagsbilder

Först hade  jag inte tänkt mig att fota något igår, men till slut kunde jag inte hålla mig, greppade  kameran och drog iväg. Jag kom inte så långt, så mötte jag en man, en främling och vi hälsade på varandra, och sedan stod vi där och pratade en lång stund, säkert en kvart kanske en halvtimme, kanske mer, sådär som det kan bli om man hälsar rejält och tiden saknar betydelse. Vad vi  pratade om? Tja, livets väsentligheter som gamla dialekter, linjeval på läroverket en gång i tiden,  och fotografering, jag hade ju en kamera på magen.

När  vi pratat färdigt, nej det hade vi inte, men  han gick vidare till sin visit, och jag gick vidare och tog en bild av en grönyta som håller på av nya bostäder som växer fram från bakgrunden.

Vädret var skönt och jag drömde mig bort  till en diffus värld.

I och med den bilden var jag tillbaks till mina  träd. Träligt?  tradigt? Nej inte när jag gick där. Däremot var ljuset lite trixigt. Jag tog ovanligt många tråkiga bilder. De får ni inte se.

.

Jag återvände till trädet utanför min ytterdörr.

Och trädet framför grannens dörr.

Är det en sådan här dagenefterdag idag, men kanske inte om det inte hände så mycket igår i min lilla värld

Jag stod över gårdagen, i alla fall allt firande och frossande och dansandet kring stången ersatte jag med att snurra på kameran för  att få lite liv i gårdagsbloggen. Vad händer då idag? Ingenting verkar det som.  Öppnar jag fönstret eller tittar ut på baksidan av huset  är allt tyst. Nästan, något lite fågelkvitter flyger omkring i buskarna och en humla  irrar sökande. Enstaka bilar rör sig i fjärran. Jag tar inga bilder.

I stället passar  jag på att göra mig av  med ett par överblivna bilder från den gångna veckan. Lite som mellandagsrea, där man gör sig av  med överblivna rester.

En paketerad kung vid  Slussen.

En gång såg jag en buss, eller från en gång såg jag en buss?

Kan man önska god fortsättning även vid  midsommar? I så fall gör jag det. Numera, när jag inte längre jobbar är jag inte så noga med att hålla reda på var-, sön- och helgdagar, "mig kvittar det lika", som skalden skaldade. Var det Ferlin? Det var det nog, men det var nog  "Stjärnorna  kvittar det lika" som han skaldade, vid närmare eftertanke.

Det var ju viktigare förr det där  med veckodagar, som när jag växte upp och gick i skolan på lördagar och affärerna var stängda på söndagar och stängde tidigare på lördagar. Då fick man planera handlandet. Tänk vad bortskämda vi är idag.

Den tradittionella midsommardansen och glad midsommar!!

Jag har ju några gånger gjort midsommarbloggar med dansande prästkragar, men i år har de  behagat att inte  passa tiden eller  dukat under för regnet, så jag får  nyttja annan  vegetation för  dansen i stället.

Bommande buskar kan dansa de  med om de får hjälp av fotografen.

Och en liten solo-dansande  prästkrage kunde  jag uppbringa.

Jag belönar den  med en rejäl  åktur.

Trevlig  midsommar på er allihop!

På väg var folk och jag försökte fånga det

På väg mot Centralen, en vanlig tisdag i juni.

Jag är  lite efter  min tid, jag  är kvar vid den långa tisdagen som redan gett några blogginlägg. Folk var på väg och jag försökte fånga dem.  Med kameran. Och kanske deras rörelse. Provocerade fram ett långsamt beteende hos kameran med lägsta ISO och och minsta bländaröppning. Samtidigt skyndade jag på mina steg för att följa strömmen.

Ner för rulltrappan.

.

Mot spärrarna.

.

Upp för rulltrappan.

.

Tåget kommer.

Ta det nu lugnt och ha en trevlig  midsommar, även om den verkar bli lite avkyld.

Det där som jag tycker är så svårt

Gå på gatan

Ja jag tänker på fotografen, inte på motivet, det här  med att sikta  med  kameran utan att titta i sökaren och ta bilder  mer på en höft. Det var ju ett litet tema sedan i förra inlägget från Prästgatans glesa vimmel, men  bilderna i  det här inlägget  tog jag före Prästgatebilderna, längs Götgatans backiga avsnitt. Jag prövade det här  med att sikta från höften där  med, även om jag inte tror att  jag någonsin kommer att lära  mig det.

Dessutom upptäckte jag efter en stund att jag gjort  en tabbe.  Kameran var inställd på manuell fokus, men jag trodde jag  körde  med autofokus. Glömt att ställa tillbaka! Sabbade en rad bilder. Men några  överlevde.

Snett och vint.

Ja så  är det, det blir  snett och vint och beskuret och konstiga vinklar.

Men kanske  ger  det liv i bilderna. Jag vet inte, jag  kan ju inte det här, har  mest använt normal och kort tele  för sådana här  motiv. Om jag  minns rätt och det kan man inte lita på.

Den gamle biffätaren?

På väg in till Andreas.