Skräpbilder

Skräpbilder, ja hur ska man tolka det? Gamla bilder som ligger och skräpar någonstans, i bortglömda skokartonger djupt inne i en garderob  eller ett förråd som förr i tiden. Överblivna bilder på en hårddisk någonstans, eller helt enkelt bara dåliga  och oanvändbara bilder.

Eller kan det vara sådana här bilder?

Bilder på skräp helt enkelt.

Som ligger där skräp inte ska ligga.

Eller sådana här bilder

Bilder på sådant som ser skräpigt ut, när en verksamhet flyttat därifrån.

Men det kan ju också vara rena skitbilder

För visst tar jag sådana

När man tröttnat på realism och allvar, kan man inte få leka lite då

I alla fall tar jag mig den friheten, med en färgskala från sagornas värld.

Här är lekandet lite försiktigare, men gatorna är vackert blå åtminstone.

Favorit i repris, men i ny färgskala. Och lite svårt kan det kanske vara att se att det var mörka kvällen när jag tog bilden.

.

Desprang ut runt hörnet, på ett ben,  rakt in i bilden, utan att märka det. Men jag såg det.

Nej, jag har nog en lång väg kvar till surrealism.

Ljuset i mörkret

Jag har ju  försökt se hösten med ljusa ögon i mina senaste  kamerapromenader och det  kanske jag kan fortsätta  med ett tag till, men snart lär väl naturens lagar segra och mörkret  vara här

Men än går det att ta ljusa och vackra bilder där det lyser både utomhus och inomhus. Förhoppningsvis även inombords.

En höstbild. Det var nog i går.

Drog kanske lite väl mycket i färgspakarna, det blev ju snarast ett påskkort. Var är de gula kycklingarna?

.

Ljuset i mörkret, här börjar vi närma oss rubrikens text.

Afton i centrum.

Snart mörkt.

Mörkret sett hemifrån.

Här blev det väl verkligen ljuset i mörkret.

Försökte mig på ljusa höstbilder idag med, men det gick sissådär, hösten var visst ljusare igår

Började  med svartvit höst idag.

Min tanke var att gå  ungefär  samma sväng  som igår, och se om jag kunde förvalta intrycket av  ljus höst. Ungefär samma sväng blev det, men sedan var det inte mycket som stämde. Igår använde jag vidvinkel, men idag  satt  det ett kort  tele på  kameran. Variation och förnyelse eller bara  en gimmick? Tror  mer på nyfikenhet, fotograferandet  som ett ständigt  utforskande.

Undrar om de går en ljus framtid till mötes?

Det var folk som gick där igår, så varför inte även idag, om jag nu enfaldigt ska upprepa mig.

Att väder och ljus var  annat än igår insåg jag till fullo här.

Men det är klart,  variation är inte så dumt  det heller. Tänk om man skulle ta samma bild om och om igen, dag  ut och dag in. Vilket fotointresse skulle inte vackla då?

Här var  det en lysande  gul  måne i går. Idag  lyste  den med  sin frånvaro (men dök upp senare på kvällen, alldeles full).

Det här var i alla fall ett  motiv som överlevt från gårdagen.

Gick att fotografera  både  med vidvinkel och tele.

Så här såg det definitivt inte ut igår.

Det var inte  mycket som blev sig likt idag. Jag skyller på ljuset.

Men det  var nog lika bra det. Tråkigt vore det annars.

Hösten är så vacker, det måste vara meningen att vi ska njuta av den, så jag väljer att se den med ljusa ögon.

Jag har gått upp på åsen och tittar ut, får en överblick över höstljuset.

Går längs åsen och ser fågelflocken landa runt kyrkan.

Månen tittar upp i fjärran.

Fångar försiktigt  höstens ljus.