Det soliga Söder.

.

När jag tröttnat  på värmen  vid Planket, lufsade jag sakta norrut och hemåt.

Jag  passerade förstås saker...

Ett färgstarkt cykelhörn.

fem, sex, sju och åtta

Och det  brokiga  Söder.

Det var förstås  mer  jag  passerade, men det  var svartvitt, så de får ett  eget  inlägg.

Plankade foton , blandade bilder och gamla vänner i Södersol

Det  var vännerna som  var den stora behållningen, de gamla som  man inte sett på snart tio år och  man  snackade länge  med, de nya som man pratade  lite med. Och  så   allt däremellan. men solen var i onödigaste laget för min  smak. Är inte värmetålig längre. Så om  bilderna är  konstiga kanske det beror på solsting.

PLANKET

Jag började  med onormala bilder, eftersom jag tjatat om  normala bilder ett tag, sådana tagna  med  normalobjektiv. Jag  lämnade också raw-formatet och  körde jpg  i den  lilla tågluffarkameran  Panasonic GM5, med kit-zoomen. Oseriöst  värre?  Eller  kanske omväxling? Nej , det är faktiskt  så att jag aldrig  prövat  det, har hela tiden använt  råformat  iden.

Samtal  vid  ett  plank.

Em glad fotograf från  Vällingby

En flitig Tårtanfikare.

En  hop med bildbetraktare.

Men det blev "normala bilder" också, med  den andra kameran.

.

.

Också "normalt"?

TJa, vad är det som är Normalt? Eller naturligt?

Jag har  ju raljerat lite över ordet normalt, i mina senaste blogginlägg, men  det  är  delvis  för  att  skapa en text i  bloggen, genom att skapa en berättelse som kanske inte finns. Men  normalobjektiv finns, och ett  sådant är det enda jag använt de senaste månaderna. Men inget säger därför att det  är ett normalt beteende, eller en norm att följa. Det går ju att  lägga in så många tolkningar i ordet.

Är det här  en  normal bild?

Det  såg inte ut så här i verkligheten och det brukar inte se ut såhär, och i den meningen är bilden overklig , kanske också onormal. Men  den  är tagen med  ett normalobjektiv! Skulle alltså klassa in under min lilla "normala bilder"-definition här i bloggen.

Den här däremot skulle  inte kvala in. Den är tagen med kit--zoomen på min lilla Panasonic GM5

Men nog  kan  man tycka  den ser mer normal  ut!

.

För  övrigt tränade jag mitt  tunnelseende under  en  av mina normala skogspromenader, för  plötsligt såg  skogen ut  så här.

Och  jag fick ett  återfall i gångtunnelsfoto. (normalt).

Bilderna är tagna i  dels två gamla universitetsstäder

och dels på tidigare vikingamark,

så  säg  inte  att  jag  är ohistorisk.

Gatufoto i all ära, men varför finns inte vägfoto och stigfoto (bilder från minst en promenad)

Som  ofta  leker  jag med rubriken när  jag  bloggar, det är en stor del av nöjet, . Ibland enligt  devisen "don´t be serious."  Det  kanske mer beskrivande långpromenadfoto är  onekligen  lite klumpigt.

Stigfoto, kan det kanske kallas.

Det  var  onekligen  så  här  det började, folk gick och  det blev  stigar. Men före dem kanske djuren  gick, men  jag  minns inte, det  var  så  länge sedan

.

Och fler  gick och  det  blev vägar.

Det  blev vägar i  backar

Det  kom  någon  i backen och  trampade  med  låg  växel för  att kunna skriva på mobilen med  ena handen.

.

Men kan då det här vara ett vägfoto, när  vägen  bara anas i  fjärran.

Och nog måste det  väl vara vägfoto, även  om  vägen  svävar  i  luften.

Men normalt  är  allt, för  det satt en  normal på kameran. Svenskt  normalfoto?

.

En annan väg  att vandra.

Jag är  avundsjuk på människor som kan  gå sådär obesvärat i  en  trappa, utan  att  hålla i  sig, och  samtidigt titta på något annat.. Det klarar  jag  sällan  numera. Måste hålla i  mig  och  titta  på fötterna för att  våga gå.

Bara för att man har en normal behöver väl inte bilderna se normala ut

Onormal himmel

Onormalt  ljus.

.

Lätt onormala färger.

Onormalt  träd.