Jag måste ju komma hem den där dagen när jag luffade längs järnvägen, så det blev bilder från andra sidan också

Där hittade jag ett exemplar av ett gammalt favoritmotiv, en gångtunnel som ligger lite avsides  från  mina  vanliga tassemarker, men jag gick inte in i den, passerade bara.

Jag fortsatte  gå på min sida av vägen och fick då distans till det färggranna renoveringsobjektet på andra sidan.

Fortsatte att gå, men det ser ut att vara långan väg att gå ända dit bort.

...och när jag  kom dit fortsatte vägen bakom  ytterligare en  krök.

Men  till slut var  jag  tillbaka  i Fågelsången.

Månadens första afton lodade jag runt i ljuset ett par timmar

Jag blev förvånad  när  jag  kom  hem och upptäckte hur  länge jag hade promenerat...  ... jag hade ju bara varit  ute en stund.Kanske var aftonen  såskön att jag   glömde tiden, för den hade jag lämnat kvar hemma.

En  gammal kändis var det första jag  mötte, trädet som  jag avbildade i mitt bloggandes gryning. Några av kompisarna har fallit för tidens hand, men det  här  står  kvar.

Men här, vad har hänt, var  är skogen?

Bort med skogen, bygg  flera hus! Verkar vara  tidens  melodi.

Jag gick längs järnvägen. Då kan  man få se sådant här.

En  genväg genom parken.

En vy jag ofta passerade på den  tid jag  jobbade, en av favoritvägarna  när  jag  gick.

Då hade huset fortfarande  stora butiksfönster,, som nu  är igenmurade.

På den tiden plåtade jag gärna den  här vyn, eller snarlika

Favorit i repris alltså.

Och så var jag framme vid en undergång, så jag kunde gå hem på andra sidan järnvägen och slapp invänta min undergång här....