Sen då?

Jag hade av någon outgrundlig anledning hamnat i Kungsträdgården, men någon kung såg jag inte i  det begynnande mörkret, däremot en kyrka (S:t Jacob). Så här års gömmer den sig inte bakom löven.

Kylslaget och mörknande var det där jag gick, och alla verkade vara på väg någonstans. Utom jag, som bara lodade med kameran i motljuset.

Över Helgeandsholmen och riksdagshuset svävade en fågel.

Somliga var förståndiga och använde stöd vid fotograferingen.

En kvartett bilder blev det. Det känns lagom. Det blir nog en kvartett i färg också. känns som en lagom dos just nu.

Vad hände idag, om inte det som hände hände.

Men jag vet ju bara vad som hände mig och bara en bråkdel av det syns i mina bilder. Om ens det.

Här vet jag inte ens vad som hände, men när jag  kom hem fanns bilden i kameran, så det måste ju ha hänt. Någon sorts  jul- eller Luciabrådska kanske?

Här blev det kungligt värre, Kungsträdgården alltså.

En ganska så tråkig bild medan jag väntade på grön gubbe.

När jag kommit över gatan försökte jag med andra uttryckssätt.

Avsiktligt oskarpa  ljuspunkter. Nja.

Så här fick det bli.

En vanlig gammal hederlig bild fick det bli  också.

Sedan blev det  fler bilder, men de får vänta lite. Fotografen är lite trött. Lyckligtvis kommer ingen Lucia och väcker mig i morgon.

Mentalt utmattad väljer min genomblåsta hjärna några bilder på måfå

I alla fall är det så det känns. Ibland.

Det finns ingenting där.

Men i bland dyker det upp.

Och ibland upptäcker jag även små detaljer.

Kanske sådant som aldrig fick tillfälle att utvecklas färdigt.

.

Vem fasen är Urban och varför rantar han runt bland husen där kommunen vill bygga?

Tror jag lyckades fånga honom i ett smutsigt fönster. Urban, den urbane fotografen.

Här vill kommunen bygga bostäder såg jag i lokaltidningen häromdagen.

Men det ska planeras i ett par år först.

Förfallet har redan börjat.

Men fortfarande kan man gå upp  och titta på utsikten.

Adventsfönster.

.

Urban fortsätter sin vandring i den urbana miljön med två av varje (Färg och svartvitt).

Han ser molnens lek på himlen ovan den öde och övergivna mässanläggningen.

Han går närmare och leker fönstertittare.

Han går upp på taket för att vidga vyerna

Till vänster polishuset, till höger hotellet, i mitten centrum och en kyrka i fjärran.

Den tunna ishinnan på vattenpölarna krasar lätt under hans sulor.

Idag blåser det nog rejält däruppe.