Marsmorgon

I morse alltså, i färg och svartvitt.

Den färglösa varianten.

Idag behövdes varken stövlar eller skovel för att hämta morgontidningen, så snöandet kanske har tagit en paus

-

Men jag har ju gårdagsbilder kvar, så det kan bli en liten bloggning i dag 0ckså, om inte annat för att hålla  fingrar och hjärna igång.

Men  jag minns det mer såhär, lite ljusare, min verklighet, säkert en av  många.

Inrutad promenadväg.

Här går de friare

S

Snorig ledstång?

Snö helt enkelt.

Det var så mycket snö idag så jag var tvungen att ta en promenad för att inte bli insnöad

Jag menar att jag  inte vill glömma bort hur man fotograferar,  bara för att det snöar ute. Gubbhjärnan  måste hållas igång så att den inte beckar ihop.

När jag öppnade dörren i morse låg snön slät och   fin, men jag behövde stövlar för att hämta morgontidningen, trots att  det är en  knapp meter till brevlådan. En frukost och två skottningar senare gav  jag mig ut på en promenad med en Olympus runt halsen.

Trafiken  var väldigt sparsam, men eeftersom jag läst morgonens nyheter var jag inte  förvånad.

Här hade de hunnit  ploga, men inte gtan hos  mig, men den här backen är förstås brantare.

På andra  sidan gatan fanns det tillochmed  ett motiv med färg . det behövs  inte så mycket av  den varan när världen  i övrigt  är  vit.

Men raskt fann jag  mer färg i Fågelsången.

Uppstickande strån som  lite krydda i bilden.

På andra  sidan  vägen  finns  andra färger.

Jag trodde inte det skulle bli någon promenad med kamera i går men det blev det

Jag  gick  hem från fiket nere i centrum och  såg att nog skulle jag ta en sväng med kameran.

Svartvit vit var  världen, så bilderna fick bli det  också, direkt i kameran

Ett rivningsobjekt

.

Tufft väder i centrum

mmm

.

Fotgängarna skapar nya mönster  vid utebliven snöröjning.

Vitt i morse

Så jag lät kameran titta ut genom dörren.

Titta här...

... och titta  där.

För att inte tala om det här.

Tittade jag genom köksfönstret, blev det mest en sihuett.