Dagny- eller en kort visit i lärdomsstaden

Jag brukar   ofta kliva av tåget och  gå  åt det här hållet när  jag  kommer till Uppsala, inte  för att   det är  bäst, snarare har  det  blivit en  oavsiktlig tradition.

Idag hade  jag  också  med den  nya  telezoomen, som måste  vänja  sig  vid  miljöerna.

Fast det är  förstås  jag som måste vänja  mig, speciellt  som jag köpt objektivet av  kanske  inte traditionella  skäl,  att fotografera  sådant  som  är  på långt  håll, utan  för att  leka fram  bilder på lite annat   sätt  än vanligt. Speciellt  som  objektivet är  så lätt. Att släpa på tunga doningar  har jag slutat med.

Perspektiven blir  annorlunda och bilderna byggs  upp på annat   sätt...

...om det nu  inte är rena friläggningar, som  här.

Då kanske objektivet hjälper till met att frilägga  motivet, eller  komma åt det.

Här  var  det mer tradition...

Jag brukar fotografera här.

Men här var motivet nytt.

Det var ju  fika jag var  på väg till

En fikagäst  vid grannbordet.

Men jag  hade andra  fikakompisar, och ett vidvinkelobjektiv  också

Om man kan gå till huvudstan med telezoom, ska det väl gå med vidvinkel också?

Alltså  bytte jag  objektiv på kameran och stoppade  en  müslibar i fickan och gav mig  iväg.Startpunkten  blev densamma som på förra turen, men perspektivet  ett annat.

Jag gick  samma väg som förra gången, men det  blev förstås helt olika bilder.

.

Jag passerade samma  motorväg  som förra gången, men den här gången gick jag inte upp till skylten däruppe.

Jag tittade åt andra  hållet den här gången.

.

Utsikten  från gångbron blev också en annan (ch svårbeskuren med bilbron i överkant).

När jag  kom till skogens  bryn, skakade  jag  loss.

Och stenen  låg där den alltid  legat.

Jo, när jag fortfarande arbetade  passerade jag  ofta här  på väg till och  från och  till jobbet, en av  två vägar, beroende på gångtunnlarnas placering. de  fick styra. Det gör  de iochför sig fortfarande, men jag  bryr mig  inte  längre.

När jag rundat stenen och  gått en  bit, såg  jag  husen  på höjden som vuxit  upp de senaste åren.

En ny gångväg svängde upp genom blåbärsskogen, där jag brukade mumsa  ibland  på hemväg.

.

Vyn  åt  andra hållet.

Men jag  gick uppåt.

Gammalt militärt övningsområde omvandlat till en Stockholmsgata uppe på höjden.

Skrivbordsrensning

Ja det handlar förstås om sådanadär  småsaker  som man  lägger  på  skrivbordet för att  ha dem  till hands  och  sedan glömmer  bort. i det här  fallet  gäller det datorns  skrivbord  och bilder, som jag  gör så  med  ibland

Den här har  nog  legat  där sedan  i våras,för foagrafen  verkar ha  en  varmare  jacka  på  sig.

Det här var  nog en dag  när jag  var  ute och  letade  moln  med  lillkameran --den där jag  pratar illa  om ibland.

Jag  tror bilden fått sig  en Efex-kur  också.

Det gäller nog  den  här  också.

Den här är  äldre, för den är från min  och dotterns  tågluffning  i fjol.

Det är garanterat taget  med  lillkameran, för det  var  den  enda  jag  hade  med  mig.

mm

Idag har jag inte tagit en enda bild, men det fanns rester från igår.

Att fota  vajande  blommor med telezoom kändes  som  att   jaga mygg  med pil och  båge, men här  gick det  hyfsat.

.

Tunnelöppningen vajade  inte  för vinden, så där  gick det  enklare.

.

Huvudstadsträd.

När jag gick till huvudstaden

Det  hade  hunnit bli eftermiddag  och  jag  hade hunnit  hänga  med  mina jämnåriga en  bra  stund och  vädret  var fortfarande fint, så jag och nyförvärvet telezoomen bestämde oss för  en   promenad till huvudstaden, kortaste vägen på ett ungefär.

Men innan  vi gick vände  vi  på oss och  tittade  ner  mot  centrum  och  husen  kring   Malmvägen.

Vi gick åt  andra hållet och hamnade bland  villorna. och  det begynnande  eftermiddagsljuset.

En  hund som vaktar  bilen?

-

Vi fortsatte  mellan husen, välkända  vägar  från  den  tid då  jag  jobbade och och ofta passerade här till fots   eller  på  cykel. Nu handlade  det  om att bli  vän  med  objektivet.

Ett  gult  hus och  en bil som sticker  ut  baken  får bli testobjekt.

Och när en skidåkare  dyker upp och blommorna  lyser blir  det också  en  bild med  samma  hus.

Han skulle uppför!

Huset igen, förr affär, numera  bostad.

Jag fortsatte och hittade en välkänd skorsten,som har  fastnat  förr på bild och hamnat  i bloggen.

...

Här  kan  man  ana att löven  börjar tona  höstgult.

Färger mitt i det gröna.

Virrvarr

.

Och här  kan man  komma ganska nära  stora motorvägen

När man  kommer ut på  andra sidan  är  man i huvudstaden.

Objektivet verkar användbart.