Reflektioner och upplevelser
blandade bildfynd från lika blandade promenader
Mina promenader blir trevligare om jag har en kamera med mig, iallafall inbillar jag mig det. Utan kamera skulle jag vara mer stillasittande.
Den här bilden tog jag häromdagen när jag hade satt en gammal manuell glugg på min m/3-kamera, ett objektiv med 135 mm brännvidd och manuell fokus. bara för skojs skull? Bara för att det går? Bara för att se om jag fortfarande kunde? Nog det sista inte minst.
Blommorna stod 10 meter bort i ett dike som jag inte ville gå ner i så jag stod kvar på trottoaren och tog bilden.
Samma dag, samma promenad, men utan trottoar tog jag denna bild med samma objektiv.
En annan dag, med samma kamera men ett modernt objektiv och autofokus fastnade det här motivet på minneskortet.
Men det här är taget med 135:an.
Men här är allt modernt igen, med autofokus och ett kort tele.
Och sedan gick jag in i skogen.
Och vad gav nu det här för lärdom?
Hus i fjärran, men det var kanske pilen som fick mig att stanna till, eller skulle allt vara svartvitt?
Fotgängarskylten gav en skugga likt en pil. Det var nog därför jag lyfte kameran och tog en bild.
Att kyrktornet i fjärran kom med på bilden får räknas som en extra bonus.
Jag bytte vinkel lite och fick med kommunalhuset istället.
Ljuset smittade av sig på den intilliggande gångvägen också.
Men kanske var meningen med solljuset att att bilderna skulle vara svartvita .
.
På lördagsutflykt. Kanske ett potpuri.
Med cykel
Med bil.
Själv föredrog jag apostlahästarna.
Men eftersom det har hunnit bli söndag nu tänkte jag att huset kunde få lte finare kläder.
En tunnel fick jag också passera längs min väg.
På andra sidan hamnar man i ett stort byggprojekt.
Tecken på agrar verksamhet?
Fler som cyklar.
Men åt andra hållet förändras landskapet!
Här ska den nya förbifarten förbi Stockholm borra sig ner i urberget
Fjärran från tunnelbanans underjordiska bergssalar gav jag mig ut i det öppna landskapet
Det blev en lek med ljus och skuggor
Höet var slaget.
.
Stråna fick bidra till bilden
Ett öppet bygglandskap. Det är här som förbifart Stockholm ska dyka ner under jord.
På ett ben i underjorden och andra svartvita betraktelser
Fortsatta betraktelser från stadens undre värld
Sprang hon så fort att hon tappade ena benet?
Uppenbarligen inte helt svartvitt.
Färggrann konst utan färg.
Solfläckar i rulltrappan.
Tåget går om en minut.
Här blev den färggranna konsten helt bedrövlig i s/v.
Så vi får väl visa den i färg då.
Nä inte så heller! Kanske bättre att gå närmare.































