Reflektioner och upplevelser
byggkaos och oreda, fotboll på stranden, strimmor av snö och gula huset
En salig blandning om man ska tro rubriken
Det byggs och det stökas och det blir en lätt kaotisk röra. Jag gjorde först en svartvit version av bilden, men tyckte färgbilden blev mer kaotisk, så så fick det bli.
På stranden drillades unga fotbollspojkar med visselpipa och tillrop till de allt för lekfulla.
-
därhemma fanns vita remsor kvar av snöfallet.
De fanns kvar även i färg.
Gula huset.
Idag blev det också en promenad
det här var bara början
det finns hopp om fler blogginlägg.
Det känns skönt att jag k0mmit igång med bloggandet igen, det har varit segt ett långt tag.
Snö är en bok av Orhan Pamuk, men också sådant som flög i luften igår. Det senare fotograferade jag.
Jag gick ut för att ta en promenad och precis när jag gått ut lom de första flingorna dalande.
En vindby gjorde gångtunneln vitprickig.
mm
Det blev vitt i fjärran.
Även på sidovägarna snöade det.
Men nere vid centrum lyste det upp igen.
Så jag gick vidare.
Och ljuset var fint.
Påskaftonspromenad på Brevikshalvön
Jag blev bjuden dit för att fira påsk, och är man där blir det promenad, för mig med kamera, för de övriga utan
Den första bilden blev svartvit
Men den såg alldeles för vintrig ut.
Så den fick bli till färgbild.
Nästa bild fick bli en ljus bild, sådana som jag som jag roat mig med på sistone.
Det ljusa är alltså inte snö, för nattens snöfall var redan bortsmält.
Bara några få båtar hade lämnat vinteridet.
Och jag lekte lite med kontrasterna.
Här fick ljuset göra berget mjukare.
Och här blev det hårdare.
På väg hem?
Den där dagen som är så lång och som det skulle snöa på...
... då gick jag ut, men såg endast enstaka vilsegågna snöflingor.
En symbios mellan kundvagn och sten.
Rött snöskydd.
.
Kyrkan och fåglarna försvann nästan i snödiset.
Glad påsk!
Gångvägar, genvägar, omvägar
Gångvägar är en viktig komponent i mitt fotograferande eftersom jag mest är promenadfotograf numera. Om jag åker in till stan, kan jag bli trottoarfotograf och i skogen stigfotograf. Men här där jag bor mest gångvägar. Eller omvägar när det behövs.
Ibland kan det vara vägar att gå lite överallt. kryssar bland träden, liksom.
Ibland är det mer utstakade stråk.
Men den bilden tog jag nog mer med tanke på svartvitt och de två vita objekten i bilden, bilen och huset.
Men det är klart att människorna är viktiga också, det var därför jag väntade in dem. Det såg tomt ut innan.
Vänder man sig åt vänster ändras synen.
Där kan man gå nästan var som helst, välja vägen fritt, även om de flesta väljer gångvägen som går utanför gräs och gräsmatta.
Men det finns en genväg, väl upptrampad
Men här var det tji.
Här fanns för inte så länge sedan en genväg över gräset. Nu puts väck och omvägar har skapats.
För att understryka mitt ogillande, jag gillade att gå där, förmörkade jag situationen i ovanstående bild.
.
Kanske kan det här också fungera som en genväg(varför nu någon skulle vilja gå upp på taket till en nedlagd verksamhet).
Här anar man att att det slitna gräset är ett tecken på att folk tagit en genväg upp på bron.































