Birger Jarl

Birger Jarl  minns jag från  min  barndom och Stockholms 700-årsjubileum. Vi bodde då på Söder, nära  Gamla stan, som ju var den  Stad man  firade,även  om den   vuxit  under de  sju århundradena. Jag förstod väl  inte då riktig vad det var  man firade, men några  år senare dök  han  upp i småskolans hembygdskunskap. Om han dök upp någon gång senare i historieundervisningen minns jag inte.

Men nu dök  han  alltså upp igen, som en följd av  mitt bokrea-besök.

Det började ganska brutalt med att  han lät avrätta  sina  konkurrenter om makten  och såg  till att   en son  blev  kung, så han  kunde ha nära  kontakt med kungamakten. Sedan satte  han igång. Inte bara i Stockholm.

Han arbetade för  att få flera   kloster, biskopar och domkyrkor i landet och brevväxlade tidvis flitigt  med påven. Förmodligen för att det i första hand var  klostren som stod  för utbildning  på den tiden. Han förhandlade också mycket  med   Hansan om  handelsrättigheter, för att  öka handeln i  Stockholm och  därmed penningflödet.Hade han  levt  idag hade  han säkert varit entreprenör.

Jag hittade ingen färsk  bild  på Jarlen, så jag får nöja  mig med ett annat  namn ur  svenska  historien.

Gårdagens snö och dagens snö, så olika de är

Den smådisiga gårdagssnön.

Idag är det mer tungsnö, jag har grävt  mig  ut och vet, och hör  det tunga gardet snöröjare skrapa och väsnas därute.

Orörd snö

*

Jag hade tänkt skriva om gamle vännen Birger Jarl i dag men på  grund av snöhinder uppskjus det.

En annan vy från gårdagen

Så kom den tillbaka än en gång

Snön alltså.

Så  här såg det ut i morse. I går satt de där och gungade.

En bit hemifrån  fanns fler lekverktyg i snön

Översnöat.

Snö i den blivande "Stadsparken"( enligt  kommunens planer)

Snö i gångtunneln. Blåsten  gjorde att  det snöade  där  med.

Där  man bygger för framtiden.

Trafik i snödiset.

Napoleon och vikingarna

Fristående fortsättning på föregående inlägg.

Låt  oss ta vikingarna  först. Vikingarna  var danskar  och norrmän som hade  nära till havet, koloniserade Island  och delar av  Grönland, var  kungar  i  England  och grundade  Dublin. Bl.a.

De som bodde runt Östersjön var  i princip instängda eftersom  danskarna  behärskade  vägen ut  till havet. Alltså sökte   östersjöborna  sig österut  färdades på sjöar, floder  och  landbacken, blev  handelsmän, tog sig till Konstantinopel, klottrade runor och rekryterades t till kejsarens  garde.

Nu flyttar vi oss till efter Waterloo, Napoleonkrigen  var  slut och  i  Europa växte Romantiken  fram, och sprider sig till Sverige också. Då plockar  man fram vikingarna som inte funnits, och Sverige blir ett  vikingaland.

En  bild ska det väl vara  också.En som inte har  med saken att  göra.

Var det verkligen tack vare Bonaparte som Sverige hade vikingar, eller var det bokreans fel

Mysko kan vägarna   till kunskap  och vetande  vara  ibland. Jag  och Bosse hade setat och rekonstruerat den svenska regentlängden över varsin  kopp  kaffe och vi hade lyckats spåra minnesfragmenten från folkskolan, så vi   hade  regenterna från Gustav  Wasa till nutid  klart för oss, med  en liten  osäkerhet kring  Karl IX och Sigismund.

Så då hade  bollen börjat rulla..

...och  jag  började spana efter äldre  kungar, verkliga och påhittade. Då började bokrean och jag upptäckte att det tämligen färska verket om Sveriges historia reades, inte hela verket i klump utan bok för bok och jag gick glad hem med del  två i en påse och upptäckte att kunskap var tung att bära. Men skön att ha  när jag kom hem. Plötsligt  var jag en vis man i  lässtolen. Åtminstone kändes det så.

För säkerhets skull köpte jag  del tre ett  par dagar senare. Så nu har jag täckt  in  år 6oo- 1350 och 1350-1650.

Men  man  kan ju  inte läsa  hela  tiden, så jag  petar in en  nutida promenadbild .Det är ju en fotoblog, och några medeltida  foton har  jag  inte

Utsikt över nejden.

Jodå, jag  återkommer  till Napoleon  och  vikingarna. Men nu är jag  hungrig  och tänker göra  något åt  det.