Kamp om kulturlandskapet
Jag lovade lite kulturlandskap i förra inlägget. Vi befann oss vid Skånela kyrka och börjar med ett minilandskap från kyrkogården som Vidvinkeln tog.
Men det verkade bli en liten kamp om motiven. Teleobjektivet klagade: "Var inte så begränsad kära vidvinkel, vidga vyerna och titta utanför kyrkogårdmuren, där finns mycket att se."
"Titta vad som finns därborta, en allé", säger Telet och levererar en bild.
"Men om man nu ska vidga vyerna, så ska väl vyerna vara vida", replikerar Vidvinkeln.
"Titta här, det kallar jag vida vyer".
"Hrumf" svarar Telet.
"Det gäller inte bara att ha vida vyer, det gäller att vara modern också. Vem är intresserad av gamla stenmurar?"
"Se här!" ropar Telet. "Modernt"
"Elektricitet", förklarar Telet, "det är modernt".
"Vad säger du nu då?"
"Det där, en suddig stolpe" fnyser Vidvinkeln, "ska det vara något det".
"Titta här! Här kan vi snacka modernt" säger Vidvinkeln. "TVÅ stolpar och ett flygplan."
Och med det kan vi anse besöket i Skånela avslutat för denna gång.
Personer i dramat:
Telet: Panasonic G2 + Takumar 55mm/1.8
Vidvinkeln: Canon 4oD + Canon 10-22 mm






/Bengt
Kampen för överlevnad? Gammal mot ny...
Jo, lägger man bilderna intill varandra såhär så kan ju skillnaden bli tydligare, dels hur perspektivet ändras men också att man kan ändra utsnittet.
Att begränsa sig kan vara nyttigt, det tränar fotosinnet och man kan lära sig begränsningens konst. Det kan koste missade bilder, men det är kanske en billig lärpeng. Kanske var det inte miningen att du skulle fota kurre den dagen...
Du har nog helt rätt. Ett par morgnar senare tog jag inte med 50-135 alls, bara för att inte kunna gräma sig över att man inte hinner byta... Bättre att konstatera att det omöjligen kan bli någon närbild...