kit-zoom-test-promenad

I mitt förra inlägg, där jag tog mig över en bro med hjälp av tio bilder, hade jag plockat  fram min gamla Canon med normalzoomen för att se hur det skulle vara. Sedan jag köpte   min Olympus OM-D för ett par år sedan  har ju Canonen mest legat och samlat damm, eftersom jag gillar  smidig lättviktsfotografering.

Hur gick det?  Ja bilder finns ju i förra inlägget  för den som är nyfiken, och här kommer en till.

Men hur var upplevelsen? Tung klump att släpa på, förstår varför jag fastnat för m4/3-formatet. Sedan var det det där med  zoom. jag brukar ju bara köra med  fast brännvidd och gluggarna  är så små och smidiga. så man  lätt kan ha  med sig en extra i fickan. Men den här zoom-sejouren återkallade minnet av två saker: dels möjligheten att  med zoomen ändra bildens utsnitt för att  komponera bilden; dels  fördelen med den optiska sökarens klarhet. Men det var det där med variabel brännvidd so en hjälp vid komponerandet som jag lite hade glömt bort, och  fick mig att plocka fram  kit-zoomen som följde med min första m4/3-kamera: E-P1:an

Alltså blev det en liten kitzoom-promenad i hembygden idag. Skulle den klara av det?

Första bilden på känd mark, men ny vinkel som jag nog aldrig prövat förut. Brukar ju gå gångvägen därborta.

Fortsatte med hus...

...och speglingar

...och en gata, ja sånt jag brukar plåta.

I den här bilden syns faktiskt ett förbipasserande tåg, men det är  en riktig fixeringsbild.

Här syns tåget bättre, men det är ett helt annat sorts tåg än det förra.

Sådant här brukar jag ju också fotografera.

Jag brukar nog oftare gå uppe på bron, än här nere. Det är den bron som var tio bilder lång.

Och när jag var nästan hemma såg himmeln ut  så här. Nu är det mörkt.

14-42 mm, 3,5-5,6