Ljuset i mörkret
Jag gick ut i skymningen och fångade ljuset i mörkret som jag aldrig gjort förr.
I alla fall här i första bilden. En sådan har jag aldrig tagit förr, med den exponeringen och det uttrycket. Alltid lär man sig något nytt, när man är ute och promenerar. Men det gäller ju att passa på i rätt stund, när det är rätt ljus, när man som jag helst är frihandsfotograf och inte gillar att släpa på stativ. Stativet förstör flanerandet för mig, den bekymmerslösa promenaden. Då blir det för mycket teknik, för lite känsla och tråkigare promenad. Glädjen att få gå är viktig!
Men innan jag tog ovanstående bild...
Jag hade vidvinkelobjektivet på kameran och och fångade ett litet panorama i skymningens blandljus. En väg för trafiken, men samtidigt en barriär för fotgängaren, det gäller att i tid välja var man ska gå för att komma över till andra sidan. På vänstra sidan finns ett parkområde och villor, på andra sidan vägen ligger miljonprogammets betongkolosser.
Himlen var tjockt jämngrå av snövädersmoln, men det var uppehåll ett tag och jag tyckte det mjuka ljuset inbjöd till att ta en översiktsbild. Jag stod på den barriäröverskridande gångbron, reflexerna i asfalten, en snöröjningsmaskin och en del tänd belysning gav lite liv i grådasket. Geometrierna och fägerna fulländade scenen. Ungefär så kan jag nog sammanfatta vad som hände där på bron.
Från ungefär samma position en annan exponering med en mörkare syn på omvärlden.
Här var det ljusreflexen som fick bestämma. Resten fick bli som det blev.
På väg hem...
Ljus i mörkret kan man väl säga att det är även i den här bilden.
Och i natt har det kommit mer av den där vita massan på marken...
... och flingorna dalar fortfarande...





Den där bilvägen är verkligen en ordentlig barriär som styr både flanörer och cyklister.
Bron som du tog bilden från hittade jag relativt nyligen under en cykeltur, har missat den helt innan.
Nu blev jag inspirerad får bli en kort lunchpromenad med kamera i snölandskapet :-)