Kom genast att tänka på ordet "framfallstupstockstående". Hämtat ur vår lärobok i Gruppträning av Ulla Reuterborg. Inte heller alldeles självklart. Översatt: med händer och fötter i golvet med rumpan i vädret, vilket var en utgångsställning för gymnastiska övningar. Jag skriver var, då jag inte intar denna nuförtiden. Har själv blivit något obsolet. Ord är roligt. Har aldrig lyckats peta in oomkull........ ordet i någon text. Själv samlade jag på fula ord såsom balja och örngott. Vackra ord tycker jag att ehuru, oaktat, änskönt, är men inte så brukliga numera.

Eller när någon frågade två nygifta kvinnor vilket som var det första svenska ortsnamn de kom att tänka på efter bröllopsnatten.
Den ena bruden svarade Morgongåva, och den andra Njutånger. ;-)