fotografering (och annat?) med ddarriga händer

Vatten, vatten, bara vanligt vatten

"Vatten är ett farligt gift,
vilket omger Visby stift"

(Falstaff, fakir)

Ja, så skaldade herr Wallengrens alter ego en gång i tiden och det var nog inte farlighet i form av nersmutsning och försurning han förutspådde.

Vatten finns även i Ärkestiftet, om än inte runt om, så i alla fall inne i, både  rinnande och mer stilla. Och inte bara där, vad hade hela Bergslagen varit utan all nyttig vattenkraft?

"Vatten är ett nyttigt ting,
finns i stiftet vida kring"

(En parafras, Jan-Olof, bloggare)

Vatten i både fast och rinnande form (någonstans i ärkestiftet).

Spåren av människans närvaro och nyttiggörande av vattnet syns tydligt.

Idag är det bara minnen av en svunnen tid, museala rester, sköna fotomotiv eller en plats att ströva runt på en söndag i februari. Eller allt på en gång.

Naturen som konstnär i kulturlandskapet.

Egentligen parasiterar jag väl bara på naturen, när jag tar en sådan här bild, det är ju den som skapat skönheten, jag bara trycker på en knapp. Borde jag inte bara försöka bevara skönheten och spara upplevelsen i mitt inre, i stället för att försöka föreviga det som ändå bara blir en blek avbild och stärka mitt ego med något som jag inte själv åstadkommit.

Om inte vattnet och höjdskillnaden och forsen legat här hade nog inte heller bebyggelsen vuxit upp. Husen och hyttan och alla konstbyggnader var beroende av den energi som fanns i vattnets rörelse.

Idag ligger allt i en,  till synes, sömnig dvala.

.

Inlagt 2012-02-27 15:03 | Läst 3254 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur mycket är tolv minus två?
Skriv svaret med bokstäver
När du säger att du bara parasiterar på naturen blir det lite för invecklat för mig. Ett vackert fotomotiv är ju en gåva, själv tar jag tacksamt emot dem. Sådana här kalla och ruggiga dagar kan man lätt tänka på följande vers:

"Ytterrockens mattblå foder
gör dig varm och glad och goder"