De sista originalprodukterna

                             Lite udda fotografisk industrihistoria.

Under det kalla krigets dagar brukade man göra sig lustig över dom jättelika östtyska industrikombinaten - men ibland är saker och ting inte riktigt vad dom verkar vara.                                                               

I det stora landet i öst vid den tiden, i Sovjetunionen, kunde man ibland få se rent fantastiska saker. Där kunde det plötsligt finnas ett helt gärde fullt av splirrans nya traktorer - men utan däck, uppallade utanför den stora traktorfabriken.

Det här är företeelser som hänger samman - och svårigheterna landade så småningom i en uppvisning av tysk effektivitet och rationellt beteende.

I Sovjetunionen var hela saken en fråga om planekonomins tillkortakommanden. Planekonomi går ut just på att planera - och det misslyckades man med i det jättelika landet. Det var helt enkelt omöjligt att hålla en central kontroll på alla ekonomiska och materiella flöden som hela tiden var på gång i en så stor och geografiskt divergerad ekonomi: Underleverantörer kunde inte leverera i tid eller också levererade man inte alls - däck till exempel. Regler missförstods avsiktligt och med lokala vinstmotiv. Direktörer eller andra nyckelpersoner förskingrade så att det blev stopp i produktionen. Ibland gick det rent av så illa att att den ryska maffian snodde däcken under transport - och så vidare, år efter år.

De centrala planeringsmyndigheterna i Moskva slet i förtvivlan sitt hår.

Det sägs, att om den moderna datatekniken hade varit tillgänglig tio åt tidigare, så skulle Sovjetunionen inte ha fallit...

I Östtyskland var problemen liknande i den inhemska centralplanerade socialistiska ekonomin - men tyskar är nu en gång tyskar, och man reagerade inte alls lika uppgivet som i Sovjetunionen:

Den östtyska delen av Zeiss;  VEB Carl Zeiss JENA, var ett av dom största företagen i Östtyskland - ledande inom optik, instrument, och elektronik i hela östblocket - och ett nyckelföretag i Sovjetunionens rymdprogram.

Mega-chip från det östtyska Zeiss under 1980-talet. Utveckling och presentation var samtidig med Silicon Valley i USA, och spetsföretagen i Japan.

                                             _______________________

Den ekonomiska utvecklingen i Sovjetunionen var ju högst avskräckande, och i början av 1980-talet hade man hos Zeiss i Jena sin aktionsplan färdig. Den gick ut på att växa sig ännu större. Med myndigheterna benägna stöd och gillande, köpte man upp alla sina underleverantörer. Uträkningen var enkel:  Om man hade allt under eget tak, då var det inte så lätt med ekonomiska oegentligheter. Det blev svårare att fiffla, och alla rutiner kunde stagas upp. Ingen maffia kunde heller sno åt sig däcken, så att säga.

Det var ett enkelt och effektivt sätt att lösa vitala delar av planekonomins problembild. Man såg till att få hela den långa produktionskedjan för en stor mängd avancerade produkter att ligga helt inom företaget, och därmed hade man kontrollen - i stället för att de centrala planeringsmyndigheterna blev belastade med en massa högst svajiga planeringsbuggar.

Här ligger den enkla förklaringen till dom enormt stora enheterna mot slutet av den östtyska tiden, och det var i den rådande ekonomiska verkligheten både vettigt och framsynt - faktiskt, som jag skriver i början; en uppvisning i tysk effektivitet och rationellt beteende.

Den här verklighetsorienterade förklaringsmodellen står i ganska bjärt kontrast till den småelaka och skadeglada ryktesspridning som är i omlopp fortfarande denna dag, när det gäller Östtysklands fall. Jag stressar gärna den saken lite, eftersom teknik och vetenskap inte nödvändigtvis måste sammanblandas med partipolitik eller ideologiska ställningstaganden.

Händelseutvecklingen kom att betyda att Östtysklands ledande kameratillverkare, Pentacon i Dresden, nu blev inordnad under Zeiss i Jena. Man blev åter igen ett Zeissföretag  (ursprunget för Pentacon i Dresden var det gamla Zeiss Ikon AG). Det gäller även Pentacons objektivtillverkning i Görlitz, det tidigare Mayer-Optik Görlitz.

Prakticas B serie - som innebar avslutet för denna kända kamera, kom även att bli dom sista riktiga originalkamerorna inom fotografin: 

Allt från toppkåpan till klädseln, över takkantprismat och spegeln, till dom integrerade kretsarna, och ner till minsta skruv och bricka - allt är tillverkat inom det stora företaget VEB Carl Zeiss JENA - liksom en lång rad Zeissobjektiv från Jena. Undantaget är den första i den långa raden av kameramodeller - Praktica B 200, där de digitala huvudkomponenterna har sitt ursprung hos ett externt företag.

                                        Praktica BC 3 med Zeiss logotyp på fronten

Jenaflex AM-1 var en Praktica BC 1 som Zeissprodukt. Den såldes främst i England, Holland, och Danmark.  Här lite prylar från mitt vitrinskåp - saker som jag når mycket bra fotografiska resultat med.

                                      ________________________________ 

Slutligen är det nog bäst att stämma lite i bäcken...

Under hela efterkrigstiden och fram till 2000-talet, ja rentav ännu i dag ibland - har det hävdats att det östtyska Zeiss inte är det riktiga Zeiss, och att objektiv tillverkade där följaktligen inte är riktiga Zeissobjektiv.

Efter den tyska återföreningen, och återföreningen av de två Zeiss, gick Carl Zeiss Stiftelse (som äger alla Zeissföretag) ut med följande pressmeddelande:

Alla produkter tillverkade i Jena och märkta Zeiss, är genuina Zeissprodukter.

I och med det, är den diskussionen alltså sedan länge avslutad.

N Thomas Meldert 2025-12-12 10:27

Jag började fotografera på allvar med pappas Praktica IVB 1974. Han hade börjat använda någon annan kamera då. Den använde jag i elva år och tog nästan bara diabilder vars kvalitet inte stod någon annas efter.

Besvara

Svar från syntax 2025-12-12 11:05

Praktica har genom sin åtkomlighet inspirerat mången ung person att börja fotografera seriöst - så även dig tydligen.
Tack för kommentaren Thomas.

Svara

Margareta Cortés 2025-12-12 10:28

Tack för lektionen, Peter – det känns nästan som att få en privatkurs i industrihistoria och optikens dramatik. Fascinerande hur Zeiss lyckades göra planekonomins snubbeltrådar till en uppvisning i tysk ordning och effektivitet. Och så Praktica B-serien – de sista riktiga originalkamerorna, som små tidskapslar av en epok där varje skruv bar på sin egen berättelse. Man blir både upplyst och lite nostalgisk.

Besvara

Svar från syntax 2025-12-12 11:06

Jag uppskattar din kommentar Margareta!
Det är kul att veta att du sitter där ute och läser och begrundar - inte bara en massa gubbs... :-)

Svara

nyanders 2025-12-12 10:39

Tack för ytterligare en intressant blogg!
Min första systemkamera köpte jag begagnad i en fotoaffär i Nyköping i mitten av 70-talet. Det var en Praktica LTL med ett 50mm objektiv, har för mig att det var ett Carl Zeiss-Jena. Jag hade jobbat extra på posten, lördagsutdelning av post, och det här var vad jag hade råd med. Men vad roligt det var, en kompis och fotade tillsammans och lånade objektiv av varandra, sedan stod vi i fotoklubbens mörkrum tillsammans och lärde oss framkallning.
//Anders
p.s. I lilla Nyköping fanns det tre riktiga fotoaffärer på den tiden, nu finns det ingen om man inte räknar in Elgiganten. d.s.

Besvara

Svar från syntax 2025-12-12 11:22

Tack för uppskattningen Anders.
Det är många som hade Praktica som förstakamera, och som har fina minnen av den saken.
Som du säger; "Men vad roligt det var..." När jag såg min första egna kopia långsamt komma fram i framkallningsskålen - då var jag fast! Rena trolleriet.

Svara

Benganbus 2025-12-12 11:48

Tack för intressant historia och info Peter! Tur att jag har ett hus kvar, en Jenaflex, men tyvärr inget Prakticar 1,4/50 mm MC! :(
/B

Besvara

Svar från syntax 2025-12-12 12:22

Tack för det Bengan.
Prakticar 1,4/50 mm var mycket dyrt i tillverkning. I öst var det inte många privatpersoner som hade råd med det objektivet - och det innebar ju då även att inte många exporterades till väst.

Svara

sveka 2025-12-12 14:25

Tack för din intressanta och välskrivna redogörelse för optikindustrin i det gamla DDR. Jag äger själv några objektiv från Carl Zeiss Jena och Meyer-Optik Görlitz som jag är mycket nöjd med, och jag läste din text med stort intresse.
Jag fick googla på "VEB" i företagsnamnet och lär mig att det betyder "Volkseigener Betrieb", alltså ett företag ägt av folket, dvs. staten. Även i DDR fanns planekonomi, då alla VEB låg under den statliga planeringskommissionen. Att just optikindustrin lyckades så väl som du beskriver är kanske undantaget som bekräftar regeln om man jämför med exempelvis bilindustrin. Den berömda "Trabanten", från ett annat VEB, Sachsenring Automobilwerk, var ju inte lika framgångsrik som produkterna från Carl Zeiss Jena. Avsaknad av produktutveckling, dåliga material och skruttig motor var utmärkande drag. Men det fanns ju ingen konkurrent och vanligt folk fick vänta i åratal för att komma över den eftertraktade "Trabin".
Kanske var VEB Carl Zeiss Jena ett ensamt ljus i det planekonomiska mörkret i DDR?
Hälsningar Sven

Besvara

Svar från syntax 2025-12-12 15:23

Kul att du fann saken intressant Sven.
Det gamla Zeiss i Jena blev VEB 1949 - man blev exproprierade helt enkelt. Det var i samband med detta som delar av företagsledningen och en hel del medarbetare påbörjade vägen mot ett Zeiss i väst, via dotterbolaget OPTON GmbH i Oberkochen - som senare hette Zeiss-Opton, och efter 1953 Carl Zeiss.
Visst var VEB Carl Zeiss JENA speciellt, då man försörjde hela östblocket med avancerad optik och elektronik. Något Trabi-syndrom fanns inte. Under vissa år och när det gäller vissa objektivbrännvidder låg man i världstopp (före Japan), exempelvis det fabulösa Flektogon 2,8/20 mm MC vinjetteringsfritt och distorsionsfritt redan på 1970-talet. Eller man kan nämna Sonnar 2,8/180 för 6x6. Det har aldrig funnits någon motsvarighet för mellanformatet.
Visst är det så att mycket i Östtyskland var bara skrutt - men inte allt.
Numera ingår man i Zeissgruppen under namnet Carl Zeiss Jena GmbH. I dag tillverkas alla Zeissmikroskop i Jena.

Svara

sodeto 2025-12-12 16:43

Intressant! Jag har heller inga direkt dåliga erfarenheter av Praktica och det var (som jag skrivit tidigare) tack vare en sån jag i tiden halkade in på fotografi.
Har allt emellan funderat på att köpa en Pentacon Six, men hittills har jag lyckats hålla mig.

Tommy S

Besvara

Svar från syntax 2025-12-12 17:46

Tack Tommy.
Även du tillhör alltså den stora familjen som började med Praktica.
Pentacon Six är jag en varm anhängare av. Jag använde den mycket när jag var yrkesverksam, på grund av den smidiga hanterligheten:

https://www.fotosidan.se/blogs/syntax/fotografen-sjalv-2.htm

Zeissobjektiven till Pentacon Six håller en mycket fin avvägd standard. Här lite bildexempel på den saken:

https://www.fotosidan.se/blogs/syntax/storstaden-som-idyll.htm

Svara

sodeto 2025-12-12 18:22

Här finns sällan nån Pentacon six till salu, men tyska e-bay är ”fullt av dem”. Har förstått att det (som med många andra gamla kameror) har problem med gamla torkade fetter och överlappande bilder mm mm. Det är lite grisen i säcken över det att köpa osett via ebay. Men om man hitta en ”überholt” från en affär borde det väl vara rätt så säkert.
Jag vet inte om jag vågar säga det högt på det här forumet, men jag börjar tröttna på bladaren. Jämt och ständigt ljussläpp ojämn frammatning och andra bekymmer med bakstyckena. Känns som man borde ha en serviceman i familjen…

Svara

Svar från syntax 2025-12-12 19:01

Det kan ibland bli problem när det finns en massa gamla kameror som flyter omkring - men inga instruktionsböcker.
Precis som med Hasselblad 1000f, finns det saker man kan göra med en Pentaxon Six, men som man inte får göra - för då desorienterar man frammatningsmekanismen.
Om du köper en Pentacon Six får du återkomma, så skall jag berätta hemligheterna... :-)

Svara

per-erik åström 2025-12-12 17:21

Imponerande vad du vet Peter!
/per-erik

Besvara

Svar från syntax 2025-12-12 17:48

Jóvars - jag har ju varit med ett tag och sett hur slipstenen dras... :-)

Svara

Vibybo 2025-12-12 18:25

En hel del jag inte kände till, min första systemkamera Practica super TL var inom de ekonomiska ramarna, och hängde med i många år precis överallt, fick räta ut lite plåt, lite lim och padding efter olyckor, men den fungerade bara. Alltid svartvit film, helst Tri X.

Besvara

Svar från syntax 2025-12-12 19:04

Jaha - även du är medlem av "Praktica första kamera-klubben"... :-)
Kul om jag kunde fylla på med lite upplysningar.

Svara

Wolfgang 2025-12-13 19:17

En mycket bra beskrivning, Peter! Mvh Wolfgang

Besvara

Svar från syntax 2025-12-13 22:08

Tack Wolfgang! Roligt att du tycker så.

Svara