Vintersolståndet

Vintersolståndet är speciellt. Jag började min promenad i den trollska stämningen strax före solens uppgång  (här) - men bestämde mig snabbt för att fortsätta lite längre. Det var nämligen ett fantastiskt vinterväder med knarr under fötterna och snöklädda grenar. Vi skriver år 1989 - och redan vid den här tiden var det ytterst ovanligt att vi hade gnistrande kall högvinter i Stockholmstrakten så tidigt som i december månad.

Jag är på väg ner mot Mälarstranden förbi radhusen i funkisstil där Per Albin Hansson bodde. Gryningen är på gång.

              Ner åt stranden kikar solen över horisonten, och släpar längs marken.

                                        Risigt och rörigt - och alldeles underbart...

Det är årets kortaste dag - men det behöver inte alls vara den mörkaste.    

                                _________________________

Contax RTS II hängde på axeln, och den var laddad med Kodachrome 25. Alla bilderna är tagna med normalobjektivets lugna avspända perspektiv.

sveka 2025-12-25 12:41

Vackert och stämningsfullt, och inte så lite nostalgiskt! Bilder kan ibland aktivera andra sinnen än synen, och här får jag en stark upplevelse av ett landskap som inte bara är riktigt kallt utan också alldeles vindstilla. Jag minns att det kan kännas som snudd på en sakral känsla av att naturen håller andan, och dina bilder väcker sådana minnen till liv.
Hälsningar Sven

Besvara

Svar från syntax 2025-12-25 12:49

Precis så var det!
Tack för fin kommentar Sven.

Svara

sodeto 2025-12-25 16:13

Jag längtar efter en ”riktig” vinter som på dina bilder, men här hos oss är det grått och plusgrader. Försöker erinera mej om vintern -89, men hittar inga minnsebilder. Vintern -87 däremot var ordentligt kall här hos oss. Den glömmer jag sent för jag ryckte in i armén i februari det året.

Tommy S.

Besvara