Avmönstrade sjömän

                                                                           *

I bloggen om sjömanslivet nyligen hade Bergsprängaren och jag mönstrat av och S/S Ring skulle snart bli vrak - men det visste vi ingenting om ännu...

Det var nu inte slut på underhållningen bara för att vi gick i land, vilket kan motivera några ytterligare ord i saken:

Vi skrev november 1962, och hemma i Bromma skulle mina föräldrar just i faggorna ha en mindre intim middag för folk anknutna till familjen, och jag frågade min mor om jag inte kunde ta med min hyttkamrat eftersom han ännu inte hade hunnit lämna stan? Mamma var en generös och fördomsfri person, och hon svarade genast ja – det skulle bli riktigt roligt att få träffa min sjömansvän.

Bergsprängaren var nu inte helt lycklig med saken. Han kände sig nervös och okomfortabel med att uppträda i vad han uppfattade som överklassen. ”Gör bara som alla andra”, tyckte jag - så går det säkert bra. Det är hyggligt folk, och dom kommer att gilla dig.

Väl igång med middagen, följde Bergsprängaren mitt råd - jag såg hur han sneglade förstulet på hur dom andra gjorde vid bordet, och allt gick jättebra! Bergsprängaren konverserade förbindligt - både sin bordsdam och åt andra håll. Uppklädd och fin stod han inte att känna igen.

Här - inför vad som komma skall, måste jag inflika lite info till läsaren: Ombord på S/S Ring var det, som jag tidigare beskrivit, ett ungdomligt manskollektiv - och jargongen var därefter: “Ditt djävla svin”  hade blivit ett modeuttryck ombord - alla körde med det: “Släng över skruvmejseln ditt djävla svin” eller, "hit med drickat ditt djävla svin".

Nå - ungefär mitt i middagen när allt flöt så bra, vänder sig Bergsprängaren plötsligt till värdinnan med orden: “Hit med potatisen ditt djävla svin!!”

Det blev väldigt tyst runt bordet... Bergsprängaren blev mörkt purpurröd i ansiktet, när han insåg vad han hade sagt, och min mor såg närmast ut som en fiollåda i ansiktet. Jag lät nu inte pinan bli lång, utan lade av ett gapskratt samtidigt som jag vände mig till min mor: “Jo du förstår mamma, det är så här att....”

Så småningom - väl vid kaffet, enades alla om att detta absolut var kvällens klo!

                                                Roligt nästan jämt...

                             ____________________________

Om någon nytillkommen undrar vad detta egentligen handlar om, så är länken här:

https://www.fotosidan.se/blogs/syntax/sjomansliv.htm

per-erik åström 2024-04-19 08:36

Tack Peter. Så kul att läsa.
Trevlig helg/per-erik

Besvara

Svar från syntax 2024-04-19 08:44

Tack själv Per-Erik - trevligt att kunna bidra med morgonunderhållningen.

Svara

Fredrikpersson 2024-04-19 09:32

Tack för kul morgonläsning. En både dråplig och trevlig historia som blir extra givande av att det finns samtida bilder på huvudpersonerna.

/F

Besvara

Svar från syntax 2024-04-19 09:38

Tack skall du ha Fredrik.
Jag fnissar själv fortfarande när jag tänker på saken...

Svara

sodeto 2024-04-19 10:01

Ögonblick som det gäller att vara kvicktänkt för att rädda vad som räddas går av situationen. Säkert roligare att minnas nu än vad det kändes just då...

Tommy S.

Besvara

Svar från syntax 2024-04-19 10:19

För mig var det storståtligt roligt redan i situationen i fråga. Bergsprängaren (som lever och har hälsan), vägrar att vidkännas saken överhuvudtaget. Han kommer ihåg själva middagen, men har förträngt just detta moment fullständigt.
Så blir vi räddade av vårt selektiva minne... :-)

Svara

Erik Madsen 2024-04-19 15:13

Hej Peter H.
Än en gång - härlig och välskriven berättelse - gillas mycket.
Vänliga hälsningar från Erik.

Besvara

Svar från syntax 2024-04-19 15:29

Tack Erik! Kul att du gillade.

Svara

Jan Olof Härnström 2024-04-19 15:50

Haha!
Tack för den fina historien.

Mvh J O

Besvara

Svar från syntax 2024-04-19 16:00

Väl bekomme Jan Olof - och tack för uppskattningen.

Svara

pic-tor 2024-04-19 17:19

Bergsprängaren satte verkligen piff på den middagen. Kul att läsa och fint att därtill få se dina bilder.
/Torbjörn

Besvara

Svar från syntax 2024-04-19 18:48

Tack Torbjörn.
Gammal story, och gamla bilder - men det verkar ha hållit för tidens tand... :-)

Svara

trumflis 2024-04-19 18:55

Vårdar mina sina vänner, har man dem för livet
Fin historia

Besvara

Svar från syntax 2024-04-19 19:32

Tack Lars.
Jag har ibland Bergsprängaren på tråden där jag sitter vid datorn: "...Tjeeenare gamle sjömanskamrat... "

Svara

Lena Holm 2024-04-19 19:08

Vilken skön historia och kul att det finns bilder på er båda tillsammans.
Hälsningar Lena

Besvara

Svar från syntax 2024-04-19 19:34

Tack skall du ha Lena!
Som sagt: "Roligt nästan jämt..."

Svara

bildsten 2024-04-19 19:21

Snacket ombord var inte alltid så salongsfäigt. Bra att det slutade väl.

Besvara

Svar från syntax 2024-04-19 19:35

Tack Sten.
Ja, det var ju lite svajigt ibland - både med S/S Ring och med de värda sjömanskamraterna,

Svara

alf109 2024-04-19 19:38

Kul att ta del av dina berättelser!
Ha en fin helg nu Peter.
/Affe

Besvara

Svar från syntax 2024-04-19 19:41

Tack skall du ha Affe.
Jag har alltid gillat att dra en story... och folk tycks vara bekväma med det.

Svara

gunte 2024-04-20 10:01

Hehehe, älskar anekdoter..och såna brukar det dyka upp beroende på tillfälle.
HaD/Gunte..

Besvara

Svar från syntax 2024-04-20 10:18

Tack Gunte - bra att du gillade stuket.

Svara