Fotograf & Filateli - en vända till

För dom som nyligen läste bloggen om förryckta entusiaster, visar jag här ytterligare en fototeknisk raritet som jag under åren har råkat springa på av en slump. Det handlar om ett auktionssläpp på LP Foto.

Utgångsläget var sådant att jag hade god koll på Zeiss nummerserier, men det hade ingen annan - därför fattade ingen vad det handlade om. Så brukar det vara när ett auktionssläpp uppstår. Priset blev i alla fall sådant att jag utan vidare kunde klämma spargrisen på den måttliga slanten.

                       ____________________________

Ett land reser sig ur askan

Med enorma mödor efter slutkaoset i andra världskrigets under hösten 1945 - det var ju frågan om rent apokalyptiska omständigheter, kunde Zeiss 1949 starta produktionen av en ny modell av den berömda Contaxkameran.

Bristen på all slags teknik, exempelvis just kameror, hade varit extrem - och äldre Contax och Leica gick till fantasipriser på begagnatmarknaden. I Tyskland var läget sådant strax efter kriget, att en snygg Contax II kunde säljas på svarta marknaden till ett pris som kunde föda en familj i över en månader - svårt att föreställa sig i dag.

Produktionen av den nya Contaxkameran 1949 startade på Nr: P 97 001 - och det jag hade ramlat på var Nr: P 97034, alltså Contax Nr: 34 i den nya produktionen efter kriget. Kameran som man ser i bilden här ovanför, är alltså tillverkad 1949, och objektivet är från 1947. Den första serien i en nyproduktion hos Zeiss går i regel till visning och presentation. Därför har troligen den här kameran kommit hit till Sverige som displaykamera inför den officiella presentationen av Contax IIa 1950. Sverige var ju ett land där det kunde tänkas finnas köpare för en produkt som prismässigt var helt oåtkomlig för vanligt folk nere i det krigsdrabbade Europa.

Det jag fick i min hand var en teknikhistorisk artefakt som berättar om hur man lyckades komma igång i det sönderbombade och nästan fullständigt förödda Tyskland.

Landet var styckat i occupationszoner - ingenting fungerade riktigt. Det som fanns kvar av det tyska näringslivet var bara en sorglig liten rest.

Projekteringen av Contax IIa började redan hösten 1945 i Dresden, av Zeiss Ikon:s berömda chefkonstruktör Hubert Nerwin - strax efter krigsslutet alltså, för att sedan som halvfärdig konstruktion flyttas över till företagets anläggningar i Stuttgart. Flytten skedde i samband med att man 1948 på den första bolagsstämman efter kriget beslutade att flytta det juridiska sätet för Zeiss Ikon AG, från Dresden i öst till Stuttgart i väst. Orsaken var en skrämmande våldsutveckling och hot om exproprieringar i den av Sovjetunionen ockuperade östra delen av Tyskland - liksom rykten om avrättningar av Zeissmedarbetare verksamma i Sovjetunionen.

Direkt efter det att krigslarmet hade tystnat, börjar alltså historien om hur tyska ingenjörer i det nästan helt ödelagda landet envist jobbade långa arbetsdagar under halvsvält och i övrigt primitiva förhållanden, för att så småningom kunna sätta en helt ny och radikalt omarbetad Contax på marknaden - en Contax som representerade spetstekniken inom kameravärlden vid presentationen året 1950. Därför är det med andakt jag håller denna oerhört fina och påkostade produkt i handen.

                                 _______________________________

Året 1949, när den här beskrivna Contaxkameran tillverkades nere i ett Tyskland där man så smått hade börjat ana "det tyska undret" -  blev jag släpad till Pan Studio här i Stockholm. Femåringen tyckte inte att det var det minsta kul med fotografering - annat blev det ju sedan...

Benganbus 2024-12-27 09:17

Kunskap är makt! :) Intressant historia!
/B
Ps. Contax IV är väl aningen inblandad?

Besvara

Svar från syntax 2024-12-27 10:03

Tack Bengan.
Jo - modulenheten för prototypslutaren för Contax IV är påfallande lik den för Contax IIa. Man ser att Hubert Nerwin lät sig inspireras av sig själv... :-)

Svara

Wolfgang 2024-12-27 11:20

Peter, jag har ju själv upplevt ett Tyskland i kaos under min uppväxttid som Du har beskrivit så bra i Din text. Däremot hade jag ingen aning om vedermödorna att bygga upp ett nytt Zeiss. Jag förstår att Din Contax IIa är "helig" för Dig! Den har varit ett tekniskt under på den tiden och den är dessutom mycket vacker. Stort tack för Din berättelse! God fortsättning Wolfgang

Besvara

Svar från syntax 2024-12-27 11:42

Tack Wolfgang!
Visst var det så att Zeiss råkade väldigt illa ut för att man hade sina huvudanläggningar i den östra delen av Tyskland.
För Leica var situationen en helt annan. Staden Wetzlar som ju låg i väst, var nästan oskadad av kriget liksom Leitz anläggningar. Det var i stort sett bara att köra igång.

Svara

Wolfgang 2024-12-27 11:56

Ja, det är rätt, det var så!
Jag har kollat priset på eBay och det ligger mellan kr 4.000,- och 6.000,- för en IIa. Dock kommer tull till om man köper från Japan, därifrån de flesta erbjöds. När jag förstora en bild, så kan jag se texten med serienumret i blixtskon samt "Stuttgart". Men i Din borde stå "Jena" eller liknande?

Svara

Svar från syntax 2024-12-27 11:59

Nejdå - min IIa är förstaserien från Contessa-Nettel Werk i Stuttgart. Den är ju från 1949 - och flytten skedde 1948.

Svara

Wolfgang 2024-12-27 12:19

Ja, det förklarar det hela! Jag visste inte att Contax efter kriget tillverkades i Stuttgart, men det är ju rimligt, när man vet situationen i Tyskland strax efter kriget. Min far berömde alltid Contax, men hade inte råd att köpa den. Min Contaflex är en "fattig" släkting till den.

Svara

per-erik åström 2024-12-27 11:47

En mycket vacker kamera och kul att läsa. För mig framstår den som ursprunget och inspirationen till Nikons mätsökarkameror. Eller?
God fortsättning/per-erik

Besvara

Svar från syntax 2024-12-27 11:57

Tack Per-Erik - roligt att du tycker att det är kul!
Det var en bra iakttagelse! Min Herre vet en del om kameror... :-)
Nikons mätsökarkameror är ganska raka Contaxkopior, med undantag för slutaren- som man hos Nikon tyckte var för dyr och komplex. Man valde att kopiera Leicaslutaren (den äldre) - som man till de senare modellerna utvecklade avsevärt.

Svara

per-erik åström 2024-12-27 13:27

Ok, det var som jag trodde. De sista mätsökarkamerorna från Nikon hade väl samma slutare son Nikon F? I alla fall samma frammatning och bakstycke om jag inte missminner mig…? Tror den hette Nikon SP…?
Snygg var den också.
/per-erik

Svara

Svar från syntax 2024-12-27 13:58

Stämmer åter igen - guldstjärna i boken.... :-)
Nikon F är ingenting annat än en Nikon SP med avståndsmätaren ersatt av ett spegelhus.

Nikon SP var en gång i världen min drömkamera - men jag fick aldrig tag på ett tillräckligt snyggt svart exemplar (kräsen var man också).

Svara

N Thomas Meldert 2024-12-27 12:06

Historien om Zeiss efter kriget är verkligen intressant. Här berättar du den lite kortfattat. I din bok mera utförligt. Min Contax IIa är sannolikt från 1952 och långtifrån så ovanlig som din. Men likafullt går det att ta bilder med den och det är ju det väsentliga.

Besvara

Svar från syntax 2024-12-27 12:12

Tack för din fina kommentar Thomas.
Inom Zeiss Historica Society hade vi i början av 2000-talet ett forskningsprojekt: "Zeiss efter andra världskriget". Jag satt i ledningsgruppen, och skrev en liten sammanfattning av slutrapporten på svenska. Har du fått den? Om inte så sänder jag den gärna på mailen.

Svara

Benganbus 2024-12-27 14:40

Thomas! Vad jag minns så har du också en Zeiss Ikon? Eller? :)
/B

Svara

N Thomas Meldert 2024-12-27 16:11

Ja, jag har den (boken) och förmedlade även ett ex till Olle Janson.
Om di skickat något i mail är det väl kanske något annat?

Svara

N Thomas Meldert 2024-12-27 16:14

Ja, Bengt, jag har en Contax IIa OCH en Zeiss Ikon (ZM) och tre Nettarer SAMT en Super Ikonta 532/16 (6x6). Det är mycket Zeiss i Vällingby!

Svara

Benganbus 2024-12-27 18:25

Det va grejer det Thomas! Så många grejer har inte jag! :)
B)

Svara

bildsten 2024-12-27 23:36

Du kanske inte gillade vinrött som femåring. Det gjorde inte jag, lillbrorsan fick blått, det var mycket finare.

Teknikhistora är intressant och berättas det bra så blir det riktigt underhållande, som nu. Kameran är ju värd att berättas om och utstrålar gedigen kvalité.

Besvara

Svar från syntax 2024-12-28 08:43

Tack Sten!
Jag kommer ihåg lite fragment från tillfället. Den dumma gubben med apparaten försökte apa sig för att få mig att skratta - det funkade inte... :-)

Svara

pic-tor 2024-12-28 11:46

Du glömde nämna Marshallplanen Peter. Zeissingenjörerna må ha arbetat halvt ihjäl sig, men utan kapital hade de inte lyckats. Västtyskland hade inte kommit på fötter så relativt snabbt utan den och förmodligen hade vi heller inte fått se den vackra Zeisskameran utan Marshallplanens miljarder.

Besvara

Svar från syntax 2024-12-28 12:38

Lugn bara lugn Torbjörn... :-)
Jag glömde ingenting. Marshallplanen var i verksamhet 1948-1952. Sent året 1948 var Contax IIa färdig för produktion (se min text). Zeiss hade alltså både kapital och ingenjörskraft att sjösätta saken helt på egen hand, Marshallhjälpen förutan - vilket man alltså gjorde.
Sedan har du naturligtvis rätt i att att Marshallhjälpen hade en mycket gynnsam verkan på det växande "Tyska undret" - men man skall inte heller glömma att Västtysklands utbetalningar av krigsskadestånd var större än vad man tog emot i Marshallhjälp. Det var nog tyskarna själva, som hårt arbetande folk, som i första hand byggde landet.

Svara