Bilder & teknik från förra århundradet
Gott nytt År!
Tänk - det fanns en tid när jag var så ung att jag med ett varggrin kunde trumpeta: "Grått nytt Hår" på nyårsfesterna. Numera är det nästan vitt, så man får väl hålla tand för tunga.
I dag tänker jag bakåt på alla de gånga åren - men även framåt! Jag önskar alla här på Fotosidan en riktigt god fortsättning inför det nya året. Alla läsare av min blogg. Alla som har kommit med smickrande och roliga kommentarer - eller mästrande och ifrågasättande. Även den som i vredesmod tog fram suddgummit i sitt kommentarsfält.
Hoppas att det går bra för alla under det kommande året. Tiderna är ju knepiga...
Inlagt 2024-12-30 11:29 |
Läst 838 ggr. |
Permalink



B)
Än kan vi gamla stötar hålla balans på kameran!
Har det väl kommit, så är det förvisso där... :-)
Och omvärlden... ja. Man får väl se till att man har tillräckligt med flytförmåga kvar.
Vi får ta oss an det nya året med putsad kamera och vassa slutartider!
Jag skall försöka Morgan! Jag tycker ju att det är kul att svarva ihop en lägereldshistoria... :-)
Grått hår är inget jag har tänkt så mycket på.
Det är nog en charm mer - eller vad :-)
Jag vill också önska dig ett gott nytt år och hoppas på många intressanta inlägg från dig.
Med många vänliga hälsningar från Erik.
Så länge det var grått var det väl OK, men va´fan - det är mera vitt nu...
Jag skall försöka leva upp till förväntningarna vad det gäller inlägg... :-)
Börjar nog vara rätt så färglöst hår här med, men håret är i alla fall kvar.
Precis vad jag tröstar mig med. Fyller 81 om några veckor, men har håret kvar. Får väl nästan ses som en bonus.
Fönstret sitter på Kina Slott i Drottningholmsparken här i Stockholm. De handblåsta glasrutorna sattes på plats där på 1760-talet, och alla 24 är fortfarande hela!
Gott Nytt År
Ha, ha - inte samma snärt se´ru... :-)
Hälsningar, Bjarne
Tack Bjarne - kul att du gillade bilden!
När vintersolen dalar mot horisonten, så speglar den sig så fint genom skogen i dom åldriga rutorna - att man kan tro att hela historien sover där bakom...
MVH. Sten
Tack skall du ha Sten, jag har just undrat var du blev av. Kul att veta att du finns där och läser...