Avsked från Hasselvik

Alla vackra sagor har en början och ett slut.

Hasselvik har varit familjens sommarparadis i över 100 år. Nu i fjärde generation finns det ingen som kan ta över och jag måste ta konsekvenserna. Av åldersskäl klarar jag inte längre logistiken. 

Ett landställe på tre hektar med två boningshus och diverse andra byggnationer. Ett landställe med 400 meter egen strand och med en vacker gammelskog, men en skog där det med regelbundenhet kommer ner hundraåriga träd - det går inte att förena med en farbror som hunnit bli gammal på riktigt...

Året 2019 efter den förfärliga stormen "Alfrida" som höll orkan i vindbyarna på Åland, gick jag ensam i de stormfällda delarna av skogen på Hasselvik med motorsågen i hand, och röjde undan elva vresiga exemplar av hundra till hundrafemtioårsträd som hade fallit över stigarna. Jag var då 75 år gammal - och täljde mig samtidigt ett rykte i den närbelägna byn. I dag skulle jag nog inte klara av att såga upp ett enda sådant monster till träd. Det är bara att inse realiteter.

                                                              *

En stor påse pengar på banken - men bara en liten påse sommarglädje framöver.

Äppelträden blommar på min ungdoms Hasselvik. Det är så här jag vill komma ihåg saken. För mig går minnets valör mycket åt det svartvita hållet.