Kalenderbitare?

Lite specialinformation inom optiken för kalenderbitare - det vill säga sådana som riktigt vill nörda sig inom ämnet optik. Detta på benägen anledning - folk frågar regelbundet om den här saken:

Zeiss mycket kända logotyp från gamla tider visar snittritningen av en liggande lins. Närmare bestämt två hopkittade linser som bildar en akromat. Det handlar om Ernst Abbes ny-Akromat, till skillnad från en gammal-Akromat som även kallas för Landskapsakromat.

En akromat korrigerar för kromatisk aberration - det vill säga färgfelet. En positiv lins bryter färgerna åt ena hållet - och en negativ lins bryter färgerna åt andra hållet. Om man sammanför de båda, så nära som möjligt - så har man en enhet som upphäver det mesta av färgfelet. En Akromat i någon form finns i nästan alla objektiv. Det kan vara en rolig lek att leta efter akromaten i olika objektivritningar.

Den här Zeiss-logotypen designades 1902 av Emil Dönitz - och den blev vida känd genom att den stod för det fasta kvalitetsbegrepp som firma Zeiss representerade. Dom flesta tillverkare hakade på, och kom med egna linsvariationer där man lade in sitt eget namn:

Zeiss Protar år 1890, den första anastigmaten - det vill säga, för första gången kom man åt det astigmatiska felet. Det var ett mycket svårt tröskelvärde att passera i de fotografiska objektivens utveckling. Det var här som firma Carl Zeiss med "buller och bång" steg in på marknaden för fotografiska objektiv.

Protar räknades av Dr Paul Rudolph. Senare stod han både för Tessar och Planar.

Wolfgang 2025-05-24 11:21

Tack för det! Kul att läsa!" Mvh Wolfgang

Besvara

Svar från syntax 2025-05-24 11:38

Tack själv Wolfgang.
Detta har folk frågat om under åren.

Svara

mombasa 2025-05-24 23:18

Logotypen är ju klockren när man förstår( Loggan finns med i standardverket "Encyclopdia of logos") En annan knepig logga är Citroen.
/Gunnar S

Besvara

Svar från syntax 2025-05-24 23:37

Just det - när man förstår vad det är man ser. Det var därför jag skrev den här lilla blänkaren.
Tack för kommentaren Gunnar.

Svara

ojanson 2025-05-27 22:50

Ja, grejen med de nya glas-sorterna i ny-akromaten var ju att de gjorde det möjligt att hantera astigmatismen, medan gammal-akromaten var bättre på att hantera den sfäriska aberrationen.

Besvara

Svar från syntax 2025-05-27 23:08

Bra kommentar Olle - tack för den. Den pekar på hur mycket man måste utlämna i korta essäer av det här slaget.
Carl Zeiss köpte från början sitt optiska glas från England - men var missnöjd båda med pris och leveransterminer. Det var så Otto Schott så småningom kom in i bilden, vilket ledde till JENAer Glaswerk.
Schott och Abbe blev något av ett radarpar - och Ernst Abbe kunde få de nya glassorter han så hett längtade efter.
Abbe skrev så här i sin dagbok: "... i årtionden har jag räknat nya konstruktioner för skrivbordslådan - nu kan allt göras".

Svara

Vibybo 2025-06-04 08:44

Utmärkt - tack!

Besvara

Svar från syntax 2025-06-05 23:25

Tack själv Stefan.

Svara