Modern optik - hur det hela började
Mycket inom vetenskap och teknik är resultatet av ett omfattande lagarbete, men inte alltid. Ibland är det enskilda personer som är avgörande. Inom optiken blir saken uppenbar när man studerar företaget Carl Zeiss långa historia.
Generation efter generation har använt Zeiss optiska produkter - numera börjar det snart räknas i århundraden: Mikroskop, kikare, fotoobjektiv och allehanda andra instrument - men hur började det hela?
Det handlar om ett entreprenörskap som grundades för väldigt länge sedan, nämligen året 1846 i den tyska staden Jena. Enorma tidsrymder har förflutit sedan dess - och det har hänt grejer!
Då fanns det inte ens något Tyskland - det handlade om en samling tyska småstater i centrala Europa. Det är en företagshistoria som sedan manifesterar sig under kungar och kejsare, en nyfödd nationalstat med enorma framsteg, samt krig och elände - fram till en mustaschprydd diktator, som höll på att välta allt över ända i ett domedagsscenario - just när man skulle fylla 100 år. Ändå höll man sig i sadeln. Zeiss är i dag en stor spelare på den internationella optiska marknaden.
*
Under mitten av 1800-talet inleddes en allmän utveckling i Europa mot mera vetenskapliga synsätt inom näringsliv och produktion. Det fick bland annat som följd att stormakten England gjordes rangen stridig inom vetenskap och teknik. Tyska professorer och modernt upplysta företagsledare såg till att produktionen stod på en vetenskaplig grund, vilket ledde till dramatiskt förbättrade prestanda - och till en hög konkurrenskraft.
Det här var de djärva entreprenörernas tidevarv. I Sverige hade vi bröderna Nobel som framstående representanter för den tidsandan.
De två ledande personerna vid uppstarten i Jena var Universitetsmechanicus Carl Zeiss som grundade själva företaget år 1846, och Privatdocenten i fysik Ernst Abbe som anslöt som fullvärdig partner år 1866. Titeln ”Mechanicus” skall inte förstås som dagens mekaniker, utan motsvaras närmast av teknologie doktor. Vår egen Christopher Polhem på 1600-talet exempelvis, ståtade med titeln Mechanicus.
Företaget Carl Zeiss var till att börja med helt inriktat på framsteg inom mikroskopin, som var själva nyckelverktyget i 1800-talets enorma framgångar inom naturvetenskapen. Annan optik - som kikare och fotoobjektiv, kommer in i bilden fram mot slutet av århundradet.
*
Carl Zeiss partner den 20 år yngre Ernst Abbe, som Zeiss hade gått samman med på likvärdig status för att säkerställa företagets vetenskapliga standard, var ett universalgeni inom optiken - och det på ett i det närmaste förkrossande sätt. Efter att ha accepterat en professur, dominerade han strax Jenauniversitetets fysikprofil. Hans snabbt växande rykte ledde till många feta erbjudanden från berömda universitet - som han alla avvisade. Ernst Abbe var mycket hemkär i Jena, och absolut lojal gentemot sin partner Carl Zeiss och deras samarbete.
Under den senare delen av 1800-talet, satte Abbe optisk beräkning på en solid vetenskaplig grund, och han utformade mer eller mindre ensam de teorier som ligger till grund för modern optik. Carl Zeiss å sin sida utformade - efter hand i storindustriella former, en produktion styrd av tillämpad vetenskap. Nästan alla dom stora och avgörande framstegen som lade grunden för framtiden, bär signaturen Carl Zeiss och Ernst Abbe.
Det här betydde att man kunde tillverka exempelvis fotoobjektiv med hög kvalitet och med ett uniformt resultat i stora serier - när man i England satt ohjälpligt fast i det oändliga ”pröveriet”. Den gamla traditionella metoden gick nämligen ut på att man handslipade enskilda linser i stor mängd efter erfarenhet, och sedan satt man och prövade dem mot varandra i en tidsödande process - fram till det att man hade ett objektiv med acceptabla prestanda. Så gick man vidare till nästa objektiv. Det blev ju inte någon mera omfattande produktion av det precis, och det ena objektivet blev inte det andra likt.
Den engelska optiska industrin hade naturligtvis inte en chans, och det blev till en övertydlig demonstration av företaget Carl Zeiss agenda: Först vetenskap, därefter en kvalitetsproduktion grundad på tillämpad vetenskap. Ett koncept som nu har hållit i uppåt 180 år.
*
När Carl Zeiss avled år 1888, testamenterade han sin del av företaget till Ernst Abbe, som därmed blev ensam ägare av Zeissföretagen.
Det sena 1800-talet var filantropins tidsålder. Hade man haft framgång i livet och gjort sig en förmögenhet, kände man den moraliska plikten att dela med sig och tänka på andra. Alfred Nobel här i Sverige med sitt kända vetenskapspris var en sådan representant för sin tid - Ernst Abbe en annan.
Efter en tids funderande, skrev den gamle professorn in sig som student vid universitetet, och genomförde snabbt ganska avancerade studier i juridik och sociologi. Med dessa kunskaper i bagaget, lade han året 1889 hela företaget i en stiftelse som han döpte efter sin bortgångne och mycket avhållne partner:
Carl Zeiss-Stiftelse.
Ernst Abbes utgångstankar med stiftelsen var att skydda företag och medarbetare från den ganska råa och otyglade kapitalism som var rådande vid den här tiden. Stora ansedda företag kunde plötslig visa sig vara bankrutt, och tvingas i konkurs omedelbart. Dom anställda fick ge sig av direkt. Morgondagen var högst osäker för väldigt många människor.
I stiftelsens stadgar slår Ernst Abbe fast att företagets vinster skall läggas i fonder, och att dessa medel sedan skall vara företagets löpande rörelsekapital - och att genererade överskott skall utgöra grunden för medarbetarnas pensioner, och andra av stiftelsestadgarna angivna sociala åtaganden.
Statuterna slår explicit fast att man inte får vända sig till banker eller till andra kreditorer, och att börsintroduktion är uteslutet. Ingen utomstående skall kunna få ekonomiskt inflytande över Zeissföretagen.
Stiftelsestadgarna är en diger läsning, men de bärande allmänna idéerna är lättförståeliga och raka:
* Produktutvecklingen skall vara av hög kvalitet, och ha tillämpad forskning som bas.
* Man skall uppfylla omfattande sociala förpliktelser mot alla medarbetar över lång tid.
* Vidare skall man stödja vetenskap och teknik, även utanför företaget.
* Stiftelsestadgarna ger även mycket bjudande anvisningar rörande företagets allmänna policy. Grundtanken är att vetenskap, teknik, och ekonomi skall betjäna människorna - inte tvärt om.
* Arbetsledning och medarbetare är i första hand sociala partners - i andra hand över och underordnade.
Statuterna för Carl Zeiss-Stiftelse anses vara en milstolpe i socialhistorien, och dom är i full kraft fortfarande. Zeissföretagen ägs än i dag av Carl Zeiss-Siftelse som har sitt säte i Heidenheim/Jena.
Texten är en kompletterande uppdatering av en artikel som jag publicerade i tidningen FOTOGRAFI Nr 9 1996
Skriver om
Innehållskategorier
Arkiv
- December 2025
- November 2025
- Oktober 2025
- September 2025
- Augusti 2025
- Juni 2025
- Maj 2025
- April 2025
- Mars 2025
- Februari 2025
- Januari 2025
- December 2024
- November 2024
- Oktober 2024
- September 2024
- Augusti 2024
- Maj 2024
- April 2024
- Mars 2024
- Februari 2024
- Januari 2024
- December 2023
- November 2023
- Oktober 2023
- September 2023
- Augusti 2023
- Maj 2023
- April 2023
- Mars 2023
- Februari 2023
- Januari 2023
- December 2022
- November 2022
- Oktober 2022
- September 2022
- Augusti 2022
/B
Du är väl en sådan som orkar den slags morgonläsning... :-)
Tack för din kommentar.
Ha det gott/stig
En hel del av DDR-regimens ideologiska stoff gick ju väl ihop med bärande delar av Ernst Abbes tankegångar - så både företag och stiftelse fortsatte i Jena under DDR-tiden. Företaget som vi vet förstatligat som VEB - och stiftelsen som tidigare, men nu helt under statlig kontroll.
Västtyska Zeiss upprättade en ny stiftelse i Heidenheim, som godkändes av västtysk domstol 1952.
Vid återföreningen fanns det alltså inte bara två Zeiss som skulle återförenas - utan det fanns två stiftelser - och det blev en hård nöt att knäcka, för att inte trampa någon för hårt på tårna.
Den tidigare västtyska stiftelsen i Heidenheim fick fortsätta som Carl Zeiss-stiftelse - men nu med säte både i Heidenheim och i Jena. Det var en sak som krävde lagändringar i två delstater. Säger något om Zeiss betydelse. Mycket starka krafter ville att allt skulle gå i lås!
Jena-stiftelsen - som var oerhört förmögen på grund av stora fastighetsinnehav som snabbt ökade i värde, ombildades till Ernst Abbes Stiftelse till stöd för vetenskap och forskning, och till stöd för den sociala verksamheten hos det nya gemensamma Zeiss.
/per-erik
Ägarformen stiftelse tycker jag borde användas mycket mer. Tänk om friskolor och vårdcentraler hade som syfte att göra gott snarare än att generera pengar åt ägarna.
-------
Gravstenen är ju över Carl Zeiss och hans andra fru Ottilie. Om jag fattar rätt så står det att hon var släkt med Martin Luther! Gravstenen innehåller även minnesmärke över Carl Zeiss första hustru Berta.
"Det bästa ibland skrivaröden, är att bli hyllad före döden.
Man hör så dåligt i sin grav - när öronen har ramlat av."
Stftelseformen är fin - och funkar ju fortfarande. Dock fick man problem vid bildandet av alla dotterföretag internationellt - av att inte vara ett aktiebolag. Myndigheterna hade alltid svårt att köpa saken: "...en stiftelse- Vadddå??"
1990 ombildade man till aktiebolag, och heter nu Carl Zeiss AG. Alla aktier ägs av stiftelsen och börsintroduktion är givetvis utesluten. I praktiken är alltså allt som tidigare - men man är ett aktiebolag, eftersom man på den internationella arenan förväntas vara ett sådant.
Ännu en intressant och välskriven artikel från dig.
De enda Zeiss-produkter jag någonsin kommit i närheten av är en ljusmätare "Zeiss Ikophot", som jag köpte 1964 tillsammans med min första kamera, en Ilford Sportsman. Jag kan inte komma ihåg vad ljusmätaren kostade, men den var dyrare än kameran :-) Jag har den fortfarande kvar och den fungerar fortfarande tack vare metoden. Den andra produkten som det står Zeiss på är objektivet på min lilla Sony RX100III. Zeiss Vario-Sonnar T f/1.8 - 2.8.
Så det smakar lite sådär ? :-)
Med många vänliga hälsningar från Erik.
Zeiss Ikophot från Stuttgart under 1950-talet såldes oerhört mycket. Jag har två fungerande sådana.
/ Gunnar S
Det tycks vara en och annan som orkar med på morgonkvisten... :-)
Hälsningar Sven
Du har alldeles rätt i att Jena var en speciell plats den här tiden. Musikaliskt, litterärt, konstnärligt.
Sedan, när även Zeiss och Abbe gjorde staden ryktbar, talade man om: "Staden med de gröna kullarna och de gyllene händerna."
Själv har jag bara en sen Super Ikonta IV med Tessar 75mm 3.5 och en MC Biometar 80mm 2.8 på en Pentacon six TL men kanske mer intressant 2 modell-dieslar av fabrikat VEB Carl Zeiss Jena
/Stephan
https://www.fotosidan.se/blogs/syntax/storstaden-som-idyll.htm
Tack för kommentaren Stephan!
Att låna pengar är alltid en risk. Hur var det nu med en gammal statsministers favoritord: "Den som är satt i skuld, är inte fri".
I det sena 1800-talets brutala ekonomiska miljö kunde det vara omedelbart livsfarligt - och det visste Abbe.