Skog som växer

Om hundra år med lite tur är såret läkt, under tiden kommer komplikationer att uppstå. Såret jag talar om är kalhyggen. djuren som i flera generationer levt i den miljön, försvann på två arbetsdagar. Jag  har svårt att förlika mig med att en kortsiktig ekonomisk affär kan få människor att våldföra sig på vår miljö. Att djurlivet, om än ringa i vissa delar av landet tar skada kanske inte syns omedelbart, men på sikt minskar de arter som var beroende av skogsavsnittet som kapades. Dessutom gick det så fort så att vissa fåglar flydde och hoppades på att få återvända. Tyvärr deras hem och miljö var raserad. Vi har för lätt att fångas av  ekonomiska världen.   

Skogen skövlad skid och djurområde borta.

Här kunde man höra fåglar, och rådjuren och ren kunde gömma sig, en och annan älgko stod vid myrkanten och blängde, Tjädertuppen kom till vägen och plockade sten till matsmältningen. Nu är det borta! Hela det täta vackra området där djuren kunde livnära sig relativt nära byn Rökå, och där vi fick delta i vårspelet från tjäderhonors virriga flaxande, under lockrop från Tjädertuppen, det är ett minne blott. Det tar 100 år innan det blir skog igen. Hela vår närmiljö försvann inom loppet av två arbetsdagar. Kvar var djupa spår av maskiner som utan barmhärtighet skövlade för pengars skull. De var redan innan skövlingen tillräckligt rika.

Nyfikenhet är bra för fotografen

Ibland kikar de in genom vårt fönster jag vet inte om det ser något intressant. Jag försöker att hitta några andra vinklar ibland av nyfikenhet. Jag tror att det är bra för mitt foto att försöka vara nyfiken. Det är inte alltid att det blir bra eller som man vill men annorlunda. Jag vet inte vad andra anser om just detta? Just nu är det ganska grått och lite trist i Norrland. Man lovade sol i veckan och lite värme.

Nu är det dags att dricka en kopp the och se vad dagen kan ge. Ha det bra alla bloggare

Kreativitet vårkänslor.

Trots att våren ser ut att vara fördröjd  i Norrland vi har fortfarande, 1 meter snö och idag snöar det någon decimeter till. Det är två saker som får mig i alla fall att tänka på Våren. Renarnas återkomst från vintervistelsen. Påsken brukar var den utlösanade faktorn vad det gäller, renflytten till skogen. Renägarna själva anser att Påsk inte finns i deras kalender, de måste jobba och att fira påsk har de aldrig hört talas om. Detta gäller i första hand Malåtrakten och jag kan inte svara för hur andra renområde  har det. Den andra Vår tecknet är pimpeltävlingarna Det äger rum på sjöar runt om i Västerbottens län och samlar mycket sugna fiskare vi sina hål.

Våren gör snart entré och vi längtar till lite ljusare tider. Men det kräver kreativt tänkande i vinterlandskapet ,jag tycker det är svårt ibland och Kameran får vila onödigt länge. /bert

Det fungerar bra utan att blogga.

Jag gjorde ett uppehåll med bloggningen för att se om jag blivit beroende. Kanske var jag lite styrd i vad som sas här. Det ville jag ta reda på? Det har visat sig att livet fungerade mycket bra, kanske bättre när jag kände mig fri. Jag ser att det fortfarande är samma gamla bloggare som monotont hävdar sina åsikter på samma sätt som tidigare. Det kanske är som ett spelberoende. Att blogga är väl ett måste om man håller på länge. Sedan är det ju ett forum för hävdandet av sina åsikter. Jag ser inga bilder i samband med texterna har det ändrats.? Trevligt att ändå bekanta sig med sidan igen och kanske förlänger jag mitt medlemskap. Snöig Norrlands dag.