Att göra ett val

Jag vet inte hur många gånger jag gjort ett fotografiskt val men det är åtskilliga. Vägvalet kan ibland vara en tjansning elle vågspel. Ibland har det gällt ett jobb,ibland har någon frågat om en bildserie på en modell. När jag fick förfrågan om en bildserie till hennes portiofolio var jag först lite tveksam.

Men eftersom jag hade ju plåtat fotbollspelare så varför skall det vara så svårt att plåta en modell? Det var var vid havet ,utomhus ,eftermiddagssol skuggor. Det var svårt! Men det svåraste var att sminkningen och klädbytet tog 4 timmar och plåtningen 3 timmar Väntan ljuset och havet ändrade hela tiden förutsättningarna.

 Jag minns också valet att plåta som ersättare för en fotograf som blev sjuk,det var en plöjningstävlan plåtningen gick bra därefter satte jag mig i plogfåran och intervjuade traktorföraren eller vinnaren lade ifrån mig kameran och skrev färdigt. Plöjningen fortsatte men var hade jag lagt kameran, den var nerplöjd Jag behövde inte jobba för den tidningen fler gånger. Sport, fotboll och bandy det blev senare min bästa tid. Nu är det lite sport och natur. Mitt intresse har varit natur och nu trivs jag. Och som amatör skickar jag bilder till en bildbyrå och säljer bra tycker jag. Men dåligt betalt är det ju. Men det är dom egna valen som man trivs bäst med i fotografin/bert

Pimpelfiske och kålbullar

Med pimpelspö och mask är det lätt och om solen värmer är det en behaglig tillvaro

Ja nu är det dags med vinterfiske i alla fall här i Västerbotten. Tävlingarna avlöser varandra. Det är fiske på allvar och utrustningen är proffsig. Givetvis ingår att arragörerna gräddar Kålbullar för allt dom är värda för det har en strykande åtgång till alla lite frusna fiskare som efter 2 timmar skall redovisa resultatet.

Skogen och djurlivet

Man märker att det börjar nalkas vår,fåglar och även andra lite större djur börjar röra på sig. Ännu ligger snön hårt och det är på sina håll besvärande skare för renen att ta sig igenom. På solsidan smälter det ganska raskt och där finns lite rötter och blivande knopp som de djuren kan peta i sig. En tjäder höna söker efter något ätbart,inte speciellt rädd men lite avvaktande. Man får hålla ett 300 mm kamera avstånd närmare kan man inte gå. Inga hastiga rörelser godkänns, utan lugna och långsamma förflyttningar man skall leva efter deras villkor man är bara en betraktare med kamera som kan te sig nog så skrämmande.

Spara skogen åt Stockholmarna

Skogen har en strykande åtgång,det som blir kvar är kalhyggen. Det som värre är att fåglar och övriga vilda arter saknar möjlighet att skydda sig och bygga sina häckningsplatser. Stockholmare som kommer upp för att få den upplevelsen med en artrik och gammal skog blir besvikna. Varför just Stockholmare jo det är dom som bestämmer var och när det skall  avverkas och inga hänsyn tas till livet i skogen. Den här lille gynnaren Lavskrikan bygger med fördel sitt häckningsbo i en gammal gran eller tall ganska nära marken. Den gamla skogen är snart ett minne blott så även för fågeln.

På 1800 talet hade skogen inget värde, eller bönderna kände inte till att det i framtiden skulle bli värdefullt och mer eller mindre lurades att sälja sin skog till de stora bolag som nu sitter på förmögenheter i Just Stockholm. På ett kontor i staden tar man ju inte hänsyn till vilken skada man åsamkar till exempel fågellivet. Den senaste rapporten om älgjakten visar väl vart det lutar. Nej Stockholmare ni som tänkt er ut i naturen eller önskar se djuren i sitt rätta element får snart hålla till godo med Skansen eller någon annan park där djur hålls inspärrade

Så blev det en bild på Lavskrikan

En trevlig fågel som är ganska sällsynt här uppe i det inre av Västerbotten men i Rökå finn det ett par som häckar. De kommer gärna fram om man har en bulle med sig, deras vackra färger bryter mot en annars vit vintersnö/bert