Hur få bästa kopiorna från labb?

[ebergwall]

Hej!

Först vill jag säga att jag är osäker på om detta är rätt forum för min fråga. Om någon admin tycker det passar bättre någon annan stans så får ni gärna flytta det.

Det är så att jag undrar lite om skillnaden mellan hur labben som de såg ut förr om åren, när det digitala inte fanns, producerade papperskopior från neg jämfört med hur de gör idag. Jag upplevde när jag började fota analogt för några år sedan att när jag skickade in filmer till Crimson inte fick tillbaka lika bra papperskopior (eller inscanningar) av neggen som när jag scannade filmen själv och sedan skickade in för kopiering.

Jag antar att nuförtiden gör man först en inscanning av negativen för att sedan göra en papperskopia av den digitala bildfilen. Men då kräver väl det en väldigt bra inscanning.

Därför undrar jag hur det såg ut förr. (Jag är väl inte SÅ ung, men snarare relativt ny på foto! ) Då antar jag att det fanns "analoga" labbmaskiner i var och varannan butik där man kunde få sin film framkallad och kopierad. Skedde detta med samma principer som i svartvit kopiering, dvs belysning av negativet på fotopapper? Och hur blev i så fall resultatet jämfört med om man skickar en film till ett labb idag där man får filmen "automatscannad" först?

Jag frågar, eftersom mina föräldrar fotograferar med film, och jag vill gärna att de ska få så bra kopior som möjligt utan att behöva tillskansa sig det tekniska kunnande och göra det "extra steg" som en inscanning av filmen kräver. De vill själva inte ha någon digitalkamera eftersom de vill göra som de alltid gjort - lämna in film på labb och få pappersbilder i handen.

Hälsningar Erik

 

[idrougge]

Olika labb har olika maskiner, mest Fuji och Noritsu, men säkert en del Kodak också. Och ur olika generationer. Kan nämnas att Noritsu tillverkar både Fujis och Kodaks maskiner, men att de förses med olika programvara och tillbehör från deras respektive utvecklingsavdelningar.

Tidigare arbetade kopieringsmaskinerna mycket riktigt på traditionellt vis med optiska förstoringar från negativet, numera exponeras det inscannade negget med en slags "skrivare" som för en ljusstråle över fotopappret. De maskinerna började införas ungefär när APS-filmen lanserades. En fördel med att scanna negget är att man mycket lätt kan ändra inte bara färgbalansen (vilket man gjorde även tidigare med filter) utan också kontrasten. Det kunde man i bättre maskiner även tidigare, genom masker, men det är så mycket lättare när man gör det på en skärm.

Vilken maskin som är bäst vet jag däremot inte, även om jag skulle gissa på en modern Fuji Frontier, men det beror också en hel del på operatören, om det ens finns en sådan. Maskinerna kan ju även automatexponera.