Vilken fin bild i ett viktigt samtal.
Ha de gott
//B-O

För ca 2,5 år sedan blev jag morfar, och det hade jag då längtat efter länge. För mig så är det som livets efterrätt, med massor av socker. När M sover över, eller om vi bara leker på golvet, pysslar i trädgården eller sågar/borrar i garaget så är det som att förflytta sig 30 år tillbaka i tiden när de egna barnen var små. Det är en härlig känsla! En klok och ärlig bild du visar upp.

När jag hade småbarn själv så rusade tiden iväg, man hann inte fundera så mycket över saker och ting. Det var jobb, handling, matlagning och skola. ( även mycket skogsutflykter ! ). Nu när man själv är pensionär och har två barnbarn är allt annorlunda. Kontakten med barnbarnen är på en annan nivå än den jag hade med mina. Nu har jag tid på ett annat sätt. Du beskriver det fint här ovan tillsammans med den fina bilden.

Nu ska jag inte förstöra den fina sidan av barnen men måste berätta en lite dråplig händelse i området som jag bor. Man får se det med lite humor. Vi har små basänger med blomrabatter omkring. Rabatterna lyses upp med tre - fyra lampor. När jag gick förbi en sådan drog två pojkar ( 4 - 7 år ? ) upp lamporna och slängde dom i vattnet. Jag stod länge och tittade på tilltaget men sa inget. Efter en stund tittade en av pojkarna upp och sa : Vad glor du på gubbjävel ? Sedan fortsatte dom som vanligt. Tiderna förändras. Hade det varit när vi var unga hade det nog varit bäst att lägga benen på ryggen och försvinna fort.
Sten