Bilder, tankar och reflektioner jag gärna delar. Både lek och allvar och framförallt mer hjärta än förstånd

VYKORTET

***

Kommer ni i håg vykorten, dom där som man skickade till nära och kära när man varit nånstans? Och berättade vad man sett och vad man gjort. Det är precis det jag fortfarande håller på med. Idag har jag tex varit i Gubbo. Vaddå, vet ni inte var Gubbo ligger? Då får ni väl googla på det då. I alla fall var jag där idag och det var väldigt vackert och såg ut så här. På mig gör det nästan ont i hjärtat när jag ser sånt här. Det är alldeles vanligt, en gammal grusad landsväg. Och just när jag tog bilden kom en cykel bakifrån och förstörde hela bilden. Åtminstone tänkte jag så just då. Utefter vägkanten växer det blommor, mest hundkäx, smörblommor, prästkragar och rödklöver. Nästan inga pioner alls.  Förresten, var har dom kommit ifrån, dom fanns ju inte när jag var barn? Och så dom där bomullstussarna till moln, precis såna som det alltid var på himlen när jag var hos mormor i Deje på somrarna för typ 70 år sen. Ju vanligare mina landskap är, desto mer tycker jag dom är värda att fotograferas och visas på såna här vykort. Det märkvärdiga får andra fotografera.

*

Just när det är så här vackert är det nära till att tänka på döden. Jag menar, rätt var det är tar det ju slut. Inte bara för mig, för dig också. Fast när är det ingen som vet. Själva döden känns inte så skrämmande - det har gått många årmiljoner och årmiljarder innan jag kom till världen och dom kändes varken svarta eller långtråkiga. Det blir väl likadant sen tänker jag, då, efteråt. Men får jag välja vill jag ju att det inte ska ta så lång tid och vara så besvärligt på slutet. Men vi får inte välja nånting alls då. Jag har både bekanta och släktingar som inte kommer ur sängen och behöver hjälp med allt. Precis allt. Och jag tänker att om det också händer mig men jag fortfarande kan tänka, då ska jag tänka på den här landsvägen med blommorna på dikesrenen och molnen på himlen

*

*

***

Inlagt 2017-07-05 01:07 | Läst 1609 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur mycket är tolv minus två?
Skriv svaret med bokstäver
Jag tycker inte cyklisten förstör det vackra landskapet. Det är någon som är på väg ut denna fina dag, någon som är på väg längs den grusade vägen. Moln på blå himmel är på något sätt vackrare än bara blå himmel. Steget till att tänka på döden som du beskriver har jag nog inte riktigt nått ännu, även om det kan hända när som helst.
Hälsningar Lena
Svar från Khalad 2017-07-05 10:46
Det jag tänkte om cyklisten var som jag skrev just i knäppningsögonblicket - jag tog flera bilder utan cyklist men valde den här för att cyklisten ger lite liv åt bilden - så vi är helt överens. Många hälsningar/ Björn T
Cykelmannen verkar ha siktet inställt på himlen. Klokt!
Svar från Khalad 2017-07-05 10:47
Det kanske han har, man vet aldrig, tack Ragnar!/ Björn T
jag tycker att cyklisten både ger mer liv till bilden och mer spänning. Men det där är ju en smaksak. När Thomas och jag var På Island och fotade på samma ställen många gånger skrattade vi lite åt varandra, för jag fixade och trixade oftast för att få med människor i mina landskap, medan han gjorde precis tvärt om.
Svar från Khalad 2017-07-05 22:55
Tack Lena, det tycker jag också nu vid datorn, därför valde jag just den bilden (jag tog flera utan cyklist också.....)/ Björn T
Vackert vykort med den långa grusvägen och de fina sommarmolnen, utan cyklisten så hade nog bilden saknat liv.
Ha det gott/Stig
Svar från Khalad 2017-07-05 22:56
Tack Stig, så tycker jag också nu när jag valt bild vid datorn!/ Björn /
Äkta sommarbild, grusväg, blå himmel med stackmoln, gröna ängar. Och sen dessa cyklister..... Vackert är det iallafall.
Mvh Jocke
Svar från Khalad 2017-07-05 22:56
Tack Jocke, det tyckte jag också!/ Björn T
Hej Björn - eftertænksomme tanker og godt skrevet som sædvanligt.
Cyklisten forstyrrer ikke mig - tværtimod.
Mange venlige hilsener fra Erik.
Svar från Khalad 2017-07-05 22:58
Tack Erik, nu vid datorn tycker jag också så, jag tog flera bilder utan cyklist men valde slutligen den här just därför!/ Björn T