UTLÅNAD KAMERA......

***

Det är oräddheten som imponerar mest på mig, oräddheten i motivval och inför det tekniska. Det är ju bara att prova liksom. Hilda har lånat min kamera tidigare några gånger så hon vet att hon får och hon vet hur man sätter på den liksom det här med att trycka ner avtryckaren till hälften så att den fokuserar. Dom gångerna har jag satt den på Auto. Den här gången lånade hon kameran när jag var på annat håll. På satt 70-200 och kameran var inställd på 1/320 s och bl 6,3. Hon hade tagit en serie inomhus den här novembergråa dagen för en vecka sen och ville att vi skulle titta på dom tillsammans. Mörkt och brusigt tänkte jag, och svårt med lång brännvidd inomhus.

*

Tji fick jag. Här kommer Hildas bilder, samtliga med ISO 20 000, 1/320 s och bl 6,3. Och jovisst, jag har gjort basjusteringar i LR, framförallt brusreducerat förstås. Och tillstånd för publicering är inhämtat!

*

Makai i den gamla soffan i arbetsrummet

*

Närbild  Makai

*

Och en närbild till

*

En av blommorna i vardagsrummet

*

Pianot

*

Och spegeln i hallen är användbar

*

Och så V-tecknet förstås

*

Också i sovrummet finns en spegel

*

Höjdformat passar nog bättre.......

*

Kan jag hålla det andra ögat öppet också när jag fotar....?

*

Ovanpå bokhyllan i arbetsrummet står dalahästarna

*

Och i I:s rum finns ett porträtt på hennes mamma Berit

*

Och här kommer I själv

*

***

2018-11-11 11:59   syntax

Jag gillar nog "...hålla det andra ögat öppet..." bäst. Visar något om den oräddhet du talar om.
Å andra sidan är det lätt att vara orädd inför det tekniska i dag - när kameran sköter det mesta. Det var nog andra bullar på, låt oss säga 1950-talet.

Besvara

Svar från Khalad 2018-11-11 16:34

Jo, så är det väl, jag vet ju väl hur det var också. Skillnaden var väl att i 15-årsåldern hade jag redan haft foto som hobby i flera år, Hilda har har inte det, ingen egen kamera ens. Poängen är inte att säga att hon är särskilt duktig, poängen är att hon, kanske just därför att hon inte har erfarenheterna och kunskapen, ger sig på utrustning i en situation (70-200:an inomhus en gråmulen novemberdag) där jag med min erfarenhet och kunskap tyst skulle sagt till mig själv att "det där funkar inte inomhus i dåligt ljus" och helt enkelt avstått. Men utan förutfattade meningar testar man. Jag undrar mest hur mkt mer jag låter bli för att jag tror det inte funkar eller att det blir inget bra av det? Hälsningar/ Björn T

Svara

syntax 2018-11-11 19:28

Jo - jag har märkt att gamla gubbar blir lite räddhågsna i bland... :-)

Svara

2018-11-11 19:38   Måns H

Arv eller miljö? Jag tror Hilda har fått en hel del i arv och en del stänk miljö också. Fin bildskörd detta! Gillar särskilt värmen i bilden på din fru.

Besvara

Svar från Khalad 2018-11-11 21:49

Tack för det Måns, jag ska be Hilda läsa din kommentar! Hälsningar/ BjörnT

Svara

2018-11-12 18:57   Erik Madsen

Hej, Björn.
Härlig serie från Hilda.
De unga och kanske särskilt tjejerna läser inte särskilt mycket om teori och instruktionsmanualer. De försöker med öppet sinne och nyfikenhet. Det ger också resultat, kan man se här.
Bilden med V-tgenet och med båda ögonen öppna säger allt - gillas.
Med vänliga hälsningar, både för dig och för Hilda.
//Erik//

Besvara

Svar från Khalad 2018-11-13 10:50

Tack för det Erik, visst är det så! Många hälsningar/ Björn T

Svara