Bilder, tankar och reflektioner jag gärna delar. Både lek och allvar och framförallt mer hjärta än förstånd
FINBESÖK
***
Ibland behöver man inte anstränga sig ett dugg. Det var I som fick syn på det rådjuret. Det hade lagt sig precis där gräsmattan går fram till det lilla "berget" vi har på tomten. Där låg det lugnt och stilla. Efter att att tittat på det en stund och tagit några bilder genom fönstret gick jag ut på andra sidan huset och tog lite bilder. Jag tog ganska många bilder och det låg snällt kvar fast det såklart hade ögonkoll på mig nästan varje ögonblick. Till sist stack det iväg när jag drog mig lite närmare. Klockan var nästan 7 och det började skymma, ISO mellan 2 000 och 8 000. Dom tre mittenbilderna är med 560 mm, den första av dessa (bild nr 2) på fri hand med 1/250 s. Kolla den lilla skära tungan på sista bilden!
*
*
*
*
*
*
***
Inlagt 2020-09-09 20:20 |
Läst 2256 ggr. |
Permalink






Det är en sådan upplevelse som man kommer ihåg och nu har du till och med dokumenterat den.
Med många vänliga hälsningar från Erik.
Tack Erik, I är betydligt mer skarpsynt än jag, i alla lägen. Och en fin upplevelse blev det ju!
Inte dumt, instämmer helt, tack Peter. Håller fö med om tvåan, puffbilden valde jag för att löven som skymmer lite fick det lite att se ut som det var i skogen.....
Sten
Det är verkligen hur tydligt som helst. Tycker också tvåan är bäst men valde näst sista som puffbild för att jag tyckte löven som skymmer lite gav känslan av att det inte var på en trädgårdstomt :-) Tack Sten!
Hälsningar, Bjarne
Tack Bjarne, det kändes fint att se, det verkade inte alls stressat!
Hälsn!
Tack Jan, visst är det mysigt! Så nära som du kom jag inte, jag hade kanske tjugo meter. Men jag var impad av att hen tog det så lugnt, hon vilade fint en lång stund framför klippan. Och jag kanske aldrig skrev det men det är ju hemma på trädgårdstomte i Finspång.
/ Bengt H.
Tack Bengt, visst är det vackra djur, roligt att komma lite närmare. Som Sten skrev är det otroligt stora ( men vackra) öron dom har, man fattar att dom hör allt som rör sig runt omkring!
Inte dumt att bo mitt i naturen! Själv är jag synnerligen bortskämd med det, vi får massor med härliga upplevelser mitt framför näsan. Senast en flock dovhjortar med en stilig kille som snabbt fick namnet Baloo. De som blir nyfikna på varför är välkomna till https://linnekulla.se/fotoblogg_aug_2020.htm för att få en förklaring :-)
Hej Christer, tack för fin kommentar Gick in på din blogg så jag ser att du haft mkt hjortar i sommar.. Detta är ändå villaträdgårdens hemma i Finspång med tomter och gator runt om. Då och då passerar ett rådjur men det här var lite extre eftersom hon inte alls verkade stressad av omgivningen.
Mvh/Gunte..
Det var det, tack Gunte!