Khalad Photography Blog

Bilder, tankar och reflektioner jag gärna delar. Både lek och allvar och framförallt mer hjärta än förstånd

BARA FÖR ATT DET GÅR

***

Några av de vanligaste drivkrafterna jag har för min fotografi nämns aldrig i seriösa sammanhang (=bloggen här). Dit hör tex  Bara för att det går, Jag har just inget annat att göra och Undrar om det här går. Ändå har jag roligt och ändå lär jag mig, eller åtminstone inser jag något nytt varje gång. Och varför lägger jag ut dom då, bilderna? Också bara för att det går så klart! Plus att jag gillar att umgås med er förstås! Den här gången är bilderna hemma från tunet i Korsheden i går och alla tagna med 100-400:an, utan adapter.

*

En bild på klematisen till sist, utan altandäcksribbor

*

En av bukettaplarna

*

Humleslinga

*

Odjuret och skönheten. Rejält croppat förstås. Vad han heter har jag ingen aning om, berätta gärna

*

Genom att extrapolera ut i export gick odjuret att croppa ett steg till. Handhållet med inte så stabila pensionärshänder, 400 mm, imponerande! Visst, 1/640 s, men ändå! 

*

Natti natti!

***

Postat 2019-08-28 23:11 | Läst 4513 ggr. | Permalink | Kommentarer (7) | Kommentera

NO WAITING FOR ANYTHING

***

*

*

***

Postat 2017-11-01 23:56 | Läst 1604 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

PÅ HEMMAPLAN I FINSPÅNG IGEN

***

På hemmaplan i Finspång igen är det åter den aldrig sinande klematisen som tar emot i trädgårdens torka

*

*

***

Postat 2016-08-08 00:39 | Läst 1599 ggr. | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

IDAG

***

Idag, eller rättare sagt i kväll, tog jag några bilder på den vita klematisen, den passade mitt sinne. Så enkel, så vacker och blommar så rikligt. Vi (=I) klipper ner den varje år och den kommer regelbundet tillbaka och växer så det nästan syns. Höll vi inte igen och klippte skulle den snärja in hela huset med sina vita blommor. Blommorna vissnar och dör allteftersom och det kommer hela tiden nya, "utifrån" sett blommar den hela tiden. Precis som det är med oss människor.

*

*

Trött och tankfull efter dagen som rymt en - får jag säga vacker - begravning. En för bara några veckor sen fullt frisk och vital Rotarykamrat som omkommit genom en olyckshändelse. Tankarna går som alltid till dom närmaste. Och alla begravningar ger tankar om liv och död och ställer tysta frågor om hur jag tar vara på mitt eget liv. Och jag noterar osökt att frågan blir mig tydlig  för tredje gången på mindre än ett halvår.

***

Postat 2016-07-19 21:40 | Läst 1358 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera