SNART 400 ÅR - DET ÄR VÄL INGEN ÅLDER

***

Våra två äppelträd hemma i Finspång börjar bli gamla, 25-30 år tror jag, och har en del skador på stammarna som också är lite mossiga. Därför har jag funderat på om det inte är dags att såga ner dom och plantera nytt.

*

Idag kom jag på nya tankar. I och jag hade åkt upp till Sundborn främst för att I skulle få se familjegraven som finns där. Men vi tittade också på trädgården till Stora Hyttnäs, gården som min farfars farbror köpte till sin dotter Henrika i morgongåva när hon gifte sig med sin Pontus i slutet av 1800-talet. Trädgården är vacker på många sätt och där finns också flera gamla fina äppelträd. Äldst är det här gubbäppelträdet, planterat runt 1650, alltså inte så långt från 400 år.

*

Skylten som berättar om åldern

*

Och knotigt och medfaret är det, behöver tom stöd lite här och där

*

För gammalt för att bära frukt? Tja, ni kan ju titta själva

*

Så nu har vi fått klart för oss att våra träd hemma i Finspång knappt är mer än tonåringar, kanske skulle vi ge dom lite mer uppmärksamhet i stället för att såga ner dom?

***

ÄNTLIGEN KOMMER HÖSTEN.........

***

*

*

***

TRÄDEN (SOM TALAR MED VARANDRA)

***

Kanske har ni ännu inte läst eller hört att träden talar med varandra. Nej, jag skojar inte, även om jag berättar om drakar när jag är på det humöret. En tysk skogsmänniska, undrar om han inte är jägmästare, har tillbringat så där 40 år i skogen och börjar mer och mer fascineras av hur träden kommunicerar med varandra. Alltså, dom kallpratar inte om väder och vind, jobb och barn och så där. Men dom talar om för varandra hur dom mår tex. Ett träd som är skadat på något sätt förändrar sin kemiska signatur och växelverkan med omgivande luft och jord, något som träden i närheten tycks uppfatta. Och det mest intressanta är att då omgivande träd nås av information om det skadade trädet tycks dom i sin tur förändra sin signatur och sin växelverkan med omgivningen och det på ett sätt som hjälper det skadade trädet.  

*

Apropå det, ni har väl sett Avatar? En av de absolut vackraste och bästa filmer jag sett. Men oavsett, här några av träden jag njöt av och på sätt och vis kommunicerade med i höstas 

*

*

*

***

BARA TRÄD

***

 Bara att få gå in i en sån här skog.....Stammarna står som klassiska pelare runt omkring mig. Varje andetag är fyllt av syre och av lukter - kåda, barr, våt jord, multnande löv. Marken är täckt av lager på lager av nedfallna, varmbrunröda barr, här och där med överdrag av  intensiv grön mossa. Stigen jag följer slingrar sig mjukt fram och dimman driver mellan stammarna och det är som att gå på en mjuk, extratjock matta. Överallt droppar det av livgivande fukt, det blänker bland barren. Det är tyst, inga fåglar hörs. Där framme blänker Lillskiren mellan stammarna. Jag njuter intensivt och alla bekymmer rinner liksom av, hjärtat känns lättare, andetagen blir djupare och jag känner mig helare och en som del av naturen runt omkring.

*

Förstora!

*

***

TREES I SUPPOSE?

***

***