MikSwe Photography

Berättelser från mina fotoutflykter och ibland lite inspirationstips.

En försommartripp till Skåne

Jag hade ett par dagar ledigt och valde mellan att åka norrut eller söderut. Förr åkte jag till skåne flera gånger per år för att fota,men på senare år så har turerna dit minskat i antal. Det är lite konstigt för naturen är vacker och djurlivet riktligt. Sagt och gjort, packa fotoprylar och lite annat bra att ha och sedan dra söderut.

Det självklara utgångsläget för mig är alltid Fyledalen. En stillsam vacker dal där vad som helst kan inträffa. Några av mina finaste fotominnen är härifrån.

Dessutom blir det alltid små utflykter till olika smultronställen och längs de vackra grusvägarna. Alltid med ett öga in i skogen eller mot himlen och med kameran i sätet bredvid.

Det finns alltid mycket glador som seglar förbi och spanar mot ängarna på jakt efter mat.

Plötsligt varnar korparna långt bort och en större silhuett dyker upp. Majestätiskt glidande på stora vingar nyttjar den uppvindarna som bildas längs dalgångens kanter. Lite för nära tycker gladan och ger sig i kast med den stora inkränktaren.

Men en kungsörn ger man sig inte ostraffat på. Den glidande flygstilen byts snabbt över i akrobatiska manövrer där klor möter klor. Örnen fattar ändå vinken och trots sin överlägsenhet ger den sig med vinden som motor sakta iväg.

En tur förbi lövgrodorna för att kolla läget. Jodå dom finns där i år igen, fortfarande småleende, säkert åt nåt internt skämt. Da Vinci hade nog lövgrodan som förebild när han målade Mona-Lisa :-)

Framåt kvällningen tar jag en tur och försöker fånga viltet på väg över fälten. Denna kväll noterar jag att det finns minst två harar på varje fält.När jag tänker efter så har jag nog aldrig sett så många harar på en och samma kväll.

Med öronen som varningssensorer mumsar de i sig av det gröna

Men ett svagt prassel i gräset tyder på att de inte är ensamma. Med låg tyngdpunkt och huvudet under grässtråna tassar den snabbt fram. Det påminner om en orm när gräset i zig-zag mönster snabbt pressas undan för att omedelbart sluta sig bakom den snabba varelsen. Den stannar till och lyfter tyst upp öronen ovanför gräset och spanar.

Skutt fäller ihop parabolerna och trycker sig ner i gräset för att inte bli upptäckt.

Men gräset är för kort för att funka som kamoflage och skutt fattar galoppen och studsar snabbt iväg.

Kvar finns en snopen jägare som undrar vad det var som hände. Kanske skyller den på mig, vem vet.

Så håller det på. Små korta glimtar in i naturens värld. Ibland går det att få på bild och ibland är det bara att slappna av och njuta.

Postat 2013-06-01 20:55 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera