Mina egna ord, mina egna åsikter, mina egna bilder samt lite annat snack också.

Jag tycker inte om rött och blått scenljus............usch!

Jag fotograferar till nästan 100 % analogt, men jag har även fotograferat väldigt mycket digitalt. Jag väljer att göra en blogg för att berätta om det "dåliga" scenljuset som vi har nu för tiden. Det är inte bara svårfotograferat, ofta måste man göra bilderna i svartvitt för att få det att se okey ut i. 

Det är inte bara det röda ljuset utan även det blå ljuset som formligen äter upp detaljerna i ansiktet. Det är en stor anledning att jag inte fotografera musik längre, inte digitalt iallafall. 

Det rosaaktiga kalla blaskiga ljuset som blir. 

Att fotografera handlar om att måla med ljus, har du inte ljuset så har du inte bilden. Så enkelt tycker jag att det är. 

Även om jag ska arbeta i photoshop med en digital bild så är det lätt att bilden tar överhanden och dödar bilden för mig. Gränsen kan ofta vara hårfin. Från bra till kass, är det inte lång väg. Samtidigt är det de dåliga bilderna som ska lära en att bli bättre som fotograf. 

Gruppen The Ark körde sin avslutningsturné, detta var i Växjö på biografen Palladium. För några år sedan. 

Ja, ni förstår nog, ingen mening att slänga upp massa bilder här. Men ljuset på scenen är jobbigt och väldigt konstigt. 

Det var samma jobbiga ljus på Lasse Winnerbäck för ett antal år sedan då han spelade i Växjö. 

Jag tänkte gå hem,  hade jag inte ljuset så hade jag ju inte bilden. Packade ihop prylarna men tänkte. svartvit. Jag måste se allt i svartvitt tänkte jag. Lyfte upp min kamera igen och fotade med inställningen till att det var svartvitt jag arbetade i (Fotade färg digitalt men gjorde bilderna i svartvitt).

Ibland tar det lite tid att hitta hem. Med tänket svartvitt så gjorde jag det. 

Nu slapp jag de röda och blå lamporna, nu är det bara kornet jag saknar. Nej, det analoga filmerna passar mig bättre än digitaltl. Men alla är vi ju olika. 

Jag kommer då inte fotografera med färg på någon mer konsert. Troligtvis blir det med Tri-x och min bladare. Så jag känner igen mig vill säga. 

Publikbilden är digital färg, men gjord till svartvitt. 

Denna är TRI-X och bladaren, det jag är mest van vid och det är nog det jag arbetar bäst med. Scannad i Canoscan 9000 F och några lätta stänk i ps. Nivåer, kontrast och något tilll sedan lite mer skärpa. 

Ett antal år sedan i Växjö, Kronobergs Slottsruin. 

Inlagt 2017-09-09 17:24 | Läst 370 ggr. | Permalink
Jo - dina bilder ger syn för sägen. Scenljuset verkar vara sådant att det många gånger inte är lönt att ens försöka göra något vettigt av. Svartvitt är ju en väg - och inte ett dåligt alternativ. Om man plåtar i färg, så har man vid det digitala svartvitförfarandet färgkodningen i bildfilen som gör det möjligt att styra gråskalan lite på samma sätt som man inom den traditionella svartvitfotografin gör genom att använda färgade filter - bara mer avancerat och med större möjligheter.
Svar från fotomojje 2017-09-09 18:55
Tack för dina ord Peter Henning. Det är nog det man tar till som man är van vid. Jag hade en Nikon D810 med en 85 mm 1,4 men gillade inte den alls. Den blev för bra helt enkelt. En fantastisk kamera. Jag tog fram en gammal D optik 35-70 3,5-5,6 och satte ett rödfilter på den. Då fick jag lite häftigare bilder enligt vad jag var ute efter. Alla objektiv är fingeravtryck och vissa gillar man och andra inte.