En äldre mans strövtåg genom tillvaron. Ibland med en kamera i handen.
Nyliga kort ... 40
Om integritet.
Jag vill helst alltid ha en människa med i min bild. Fast det är förstås inte alltid som en människa vill vara med. Så hur gör man då?
Ibland får man nöja sig med ett spår som folk satt. Andra gånger överfalls man nästan av någon som bara måste få vara med på bild. Men spelar det egentligen någon större roll för det man vill berätta ifall man ser ett ansikte? Eller räcker det med en profil eller ett bakifrånskott?
Jag tycker nog att det är tämligen oviktigt att vara tvungen att möta en blick. Många gånger är motivet ganska illa till mods och då blir det ändå ingen bra kontakt.
Det viktiga är att berättelsen som ska finnas i varje bild går fram. Sen är det upp till knäpparen hur man når dit.
Inlagt 2023-10-26 09:17 |
Läst 350 ggr. |
Permalink
Jag håller helt med dig
Just så försöker jag plåta gatuhändelser. Jag undviker helt elände. Ingen blir glad av det.
Ha det gott
Bob
när det finns fåglar ? 🤔
/peter
Är försiktig med att fotografera människor utan lov, känns lite obehagligt, men om jag t.ex. står tydligt på ett torg och fotograferar torget med folk, kan det gå bra.
Men, som gatufotograf eller annan fotograf, hur vet man om personen inte vill bli avfotograferad? Det blir ju inga barn gjorda om man ska fråga hela tiden!
Personligen så tycker jag att ansikten är så uttrycksfulla så ett gatufoto eller foto på en människa blir ofta bättre när man ser ansikten och ansiktsuttryck. Ryggar fungerar sällan. Men, det finns ju som alltid, undantag. Tycker att bilden i detta inlägg är ett sådant.
Mvh
Fredrik