Hösten är här och vi följer flyttfåglarna söderut
I mitten av september eller närmare bestämt den 10 september började det på allvar kännas som höst i luften. Våra lönnar hemma på tomten i Värmland hade startat att släppa ifrån sig sina färgsprakande löv och stråken av flyttfåglar blev vanligare. Då kände vi att det var hög tid att börja bege sig söder ut. Vi bestämde oss för att suga ut det sista av den svenska sommaren och sakta ta oss ner genom de sydligare delarna av landet.
Den första övernattningen blev i Åmål. Sedan gick färden vidare mot Göteborg och besök på Göteborgs Gatufotofestival som 5-årsjubilerade med en lång rad prominenta internationella gatufotografer. Avsked av barn och barnbarn i Götet hanns också med. Därefter blev det besök hos barn och barnbarn i Värnamo. Kursen lades sedan ut mot öster och vi prickade under några dagar av Vimmerby (övernattning), Västervik, Mörtfallet (övernattning) och Oskarshamn (övernattning).
Den 18 september passerade vi Ölandsbron och tillbringade ett par dagar på Alvaret, Sydspetsen och Borgholm. Den 20 september lades kursen om och vi styrde väster ut igen. Delmålet var Falkenberg.
De färgglada lönnlöven har börjat att falla på vårt nya hem "Minisand".
Under tiden som Björn besökte Göteborgs Gatufotofestival på Lindholmen i Göteborg parkerades Minisand längst ut på Insiktsgatan precis invid Göta älv. En hel del nya insikter blev det på fotofestivalen men vad Ulla fick för insikter är oklart.
Gatufotofestivalen genomfördes i den gamla anrika teater och biografbyggnaden Aftonstjärnan. Byggnaden uppfördes 1903 och är nu ett kulturminnesmärke.
Den norra älvstranden i Göteborg har de senaste decennierna genomgått en stor förvandling från hamn- och varvsområde till en modern stadsdel. Bland annat finns Sveriges högsta byggnad Karlatornet där. Även Göteborgs universitet och Chalmers har campus på området.
Efter besök hos barn och barnbarn i Bredaryd slog vi nattläger intill en sjö i Värnamotrakten precis när solen var på väg ner.
Över sjön drog flera sträck med 100-tals fåglar fram vilket påminde oss om att det nu är dags att flytta söder ut.
Vår färd gick vidare väster ut och i närheten av Vimmerby gjorde vi en avstickare för att titta på den ursvenska landsbygden i Astrid Lindgrens Bullerbyn. Här ligger dom Norrgården, Mellangården och Sörgården.
Efter Vimmerby gick färden vidare till Västervik, Mörtfallet och så småningom Oskarshamn. När det gäller Mörtfallet så återkommer vi med ett speciellt blogginlägg om denna intressanta plats. I Oskarshamn fanns ett 20-tal muralmålningar av olika slag. Här är en färgglad ekorre till exempel.
Här är ytterligare en av Oskarshamns muralmålningar.
Efter Oskarshamn tog vi vägen över Kalmarsund på den mäktiga Ölandsbron som är 6 km lång. Den räknas som Sveriges längsta bro. Det tog ca. 5 år att bygga den och den invigdes 1972.
Väl på Öland hittade vi vårt första övernattningsställe vid Skärlövs gamla fiskehamn ute på Alvaret.
Vårt övernattningsställe med typisk Öländsk natur.
Och solen gick ner även denna dag över det Öländska Alvaret.
På Ölands södra udde finns mycket får och fåglar och inte minst fågelskådare. Det var rätt mycket folk på plats och jag tror att vi var de enda som inte hade kikare med oss.
Den klassiska Ölandsfyren Långe Jan ute på sydspetsen.
Nästa övernattning på Öland gjorde vi en bit norr om Borgholm. I appen "Park for Night" hittade vi en parkeringsplats utefter havet där det var tillåtet att stå. Döm om vår förvåning när det plötsligt dök upp en flock på runt 17 kor som var ute på kvällsbete. De gick helt fritt och och brydde sig inte alls om att det stod ett gäng husbilar parkerade på deras betesmarker.
Korna var helt obekymrade om vår närvaro och åt lugnt sin kvällsmat. Sakteliga drog de sedan vidare över fälten. Nästa morgon när vi drog upp gardinerna i husbilen så var de tillbaka och hälsade oss god morgon. En del av dem tyckte att husbilar var bra att klia sig mot. Undrar hur de husbilsresenärer som fortfarande inte hade vaknat tänkte när deras bil skakade till av en kos gnuggande?
Borgholms slottsruin är ett imponerande minnesmärke över svensk stormaktstid och kungliga utsvävningar. Det första tornet på platsen uppfördes på 1100-talet och sedan dess har det byggts till och om otaliga gånger under historien. Gradvis förföll slottet efter flera krig och anfall av bland annat Danskarna. Det illa åtgångna slottet brann sedan år 1806 och har sedan dess stått som en ruin.
Ett mäktigt byggnadsverk.
Ursprungligen bestod byggnaden av flera våningsplan men alla träbalkar och golv har brunnit upp eller murknat bort. Nu finns mest de kraftiga stenväggarna kvar med alla sin fönsteröppningar.




















