Flygfän och annat

Efter att vi varit på utflykten i norra Queensland så återvände vi till Townsville där vi tog det lite lugnt en period. Bland annat fördrev vi tiden med att besöka parker och botaniska trädgårdar i stan. Tyvärr verkade det inte vara så mycket växter som blommar den här tiden på året men det finns annat att se på. Bland annat finns diverse flygfän och annat som man kan försöka att fotografera. Det är inte alltid helt lätt. Vi är inte heller så bra på att artbestämma det vi ser men det är spännande och intressant att iaktta dem. Här kommer en del smakprov.

Detta är en Blue & Gold Macaw och bilden är tagen i en djurpark.

Detta är en färgglad papegojfågel, Rainbow Lorikite, som det finns gott om över allt i Queensland. Det är också en av våra favoritfåglar här i Australien på grund av dess fina färger.

En vacker fågel här fångad i ett träd i en botanisk park. Arten är för mig okänd.

Detta är också en vanligt sedd fågel i Queensland. Jag vet inte vad det är för art.

Ett helt gäng med fjärilar hade samlats på denna plats. Tydligen något attraktivt som lockat dit dem. Jag vet inte vad sorten heter.

Denna bild är tagen i en botanisk park i Townsville där vi såg åtminstone 5 - 6 känguruindivider. De lever i parker och grönområden i stadsmiljön och är inte speciellt skygga för människor.

Här en kängurumamma med barnet i påsen på magen. Det blev en positiv överraskning när jag laddade ner bilden på datorn eftersom jag inte sett ungen när jag tog bilden.

Fladdermöss, flying foxes eller bats som de kallas finns i stor omfattning både i stan och runtomkring i naturen. Här syns några grå/svarta och röda varianter vilande under dagen i ett träd. De ger sig sedan ut för att skaffa mat i skymningen precis när solen går ner. Den här arten livnär sig på frukt och nektar.

The flying foxes har stor betydelse för naturen i Queensland eftersom de sprider frön och pollinerar träd och växter de besöker. De kan ha omkring en meters vingspann. Bats anses ha funnits i Australien i miljontals år.

Imponerande vingspann.

Denna bild är tagen vid skymningen precis innan de gett sig av på sitt nattliga uppdrag. Träden i denna park var fulla av Flying Foxes.

På denna bild har jag lyckats fånga två av batsen när de ger sig iväg. Under loppet av cirka 15 minuter vid skymningen gav sig alla iväg i riktning mot den nedgående solen. Vid vissa tillfällen var det ett stort antal  bats på himlen samtidigt men det var svårt att fånga dem på bild. Ofta kom det 2 - 5 stycken samtidigt i en kontinuerlig ström.

Man kan även se andra flygande föremål i luften. Här en kitesurfare på havet framför Magnetic Island.

Overload i hjärnan

Vi vaknade den 10 april i Cairns och planerade att återvända de 34 milen till Townsville där vi bor mer ”permanent” under tremånadersbesöket i Australien. Efter ett antal dagar ute på händelserika irrfärder började det kännas som att det för stunden var fullt av intryck i huvudet. Det hade nog inte gått att få in så mycket mer just då. Intryck behöver också smältas och bearbetas.

Innan vi gav oss iväg så tog vi ändå en promenad i de centrala delarna av Cairns. Staden har runt 155 000 innevånare och är till stora delar en turiststad. Inte för att det finns så mycket att göra i själva staden enligt min mening men den fungerar som utgångspunkt för många turer till omgivningarna. Till exempel turer med Kuranda Scenic Railway och turer till Athertons Tableland och diverse turer till Stora barriärrevet. Av den anledningen finns många hotell i Cairns.

När vi väl satt i bilen på väg söderut och började bearbeta våra upplevelser från turen så kände vi direkt att det var det fantastiska landskapet och de små genuina samhällena uppe på platån Tablelands som gjort de största intrycken. När vi såg vägskylten som pekade upp mot Athertons Tablelands så kände vi hur vi redan saknade området.

Esplanade Lagoon.  Cairns saltvattensbad aldeles intill havet och det är gratis att bada där.

Strandpromenaden.

Stålfiskar som konstnärlig utsmyckning vid Esplanade Lagoon.

Grand Hotel en byggnad i gamal traditionell stil.

Aboriginskt inspirerad konst.

En livlig aktivitet är helikopterturer för turister ut till Stora barriärrevet.

Cairns största köpcentrum i modern stil. En enorm byggnad med 100-tals butiker, caféer och restauranger, varav denna bild bara visar en liten liten del.

Ulla på färgglad "bänk" med mosaikmönster.

På vägen "hem" till Townsville svängde vi av stora A1:an "Bruce Higway" några kilometer ner till Cowley Beach för en bensträckare.

Här var krokodilvarningen till och med målad på vägen. "Be croc wise in crock country".

Förutom att krokodilerna gillade denna strand var det också ett område för havssköldpaddor att reproducera sig på.

Idag började vi på noll igen

Ja vi började på noll igen vad gäller meter över havet alltså. Vår fjärde dag på irrfärden, den 9 april, startade vi i Cairns nere vid havet för att återigen ta oss upp på Tablelandsplatån. Denna gång skedde det med tåg, Kuranda Scenic Railway, som med sina enorma lok sakta men stadigt drog 25-talet vagnar de 380 höjdmetrarna upp till samhället Kuranda som också kallas ”byn i regnskogen”. Resan upp med tåget tog ca. 2 timmar men bjöd på fantastisk vyer över slättlandskapet nere vid Cairns, regnskog, vattenfall, tunnlar och broar. Järnvägen som byggdes 1890-talet har 15 tunnlar och 55 broar på sin väg upp till Kuranda. Mycket av arbetet med att bygga järnvägen gjordes på den tiden med manuella krafter vilket naturligtvis var oerhört krävande för arbetarna.

Väl uppe i Kuranda visade det sig vara en gemytlig by med många caféer, restauranger, butiker och marknader. Byn är också ett konstnärligt centrum och har många gallerier med lokal konst.

Återresan ner till Cairns gjorde vi med den andra spektakulära anslutningen nämligen Skyrailen, en linbana som naturligtvis bjöd på ännu fler vyer över berg, dalar och vattenfall. Mäktigt.

Tåget till Kuranda på Cairns Centralstation innan avgången på morgonen. Främst de två "monsterloken" på vardera 1 000 hk som ska dra alla vagnar upp för branterna.

Många av vagnarna är original och över hundra år gamla. De är byggda av trä. Förhoppningsvis så har de mekaniska delarna uppdaterats under åren.

Tittade man ut genom fönstret på vägen upp kunde man i vissa kurvor se svansen på det egna tåget.

Utsikt över bergen och regnskogen på väg upp.

Ungefär halvvägs upp gjorde tåget ett stopp på 10 minuter så att alla kunde titta på de imponerande vattenfallen Barron Falls .

Totalt på sträckan finns det 55 broar av olika höjd och längd.

Återigen gavs möjligheten att titta ut och se tågets bakre del här passerande en av de mest imponerande broarna och ett vattenfall.

Barron Falls.

Bilder från samhället Kuranda.

Ett av alla konstgallerier i Kuranda.

Längst huvudgatan finns mängder med trivsamma caféer och restauranger...

... och butiker av allehanda slag. 

Ett färgglatt gäng som bjudits på glass av mormor eller farmor.

I Kuranda finns också ett Butterfly Sanctuary, ett inglasat landskap, med 1 000-talet olika fjärilsarter. En märklig känsla att ströva omkring där och hela tiden ha fjärilar fladdrande runt huvudet. Under en lång stund var det en fjäril av denna art, Red Lacewing, som parkerade på min hatt och följde med när jag promenerade runt.

En av mig oidentifierad fjärilsart

Tillbaka ner till Cairns tog vi Skyrailen.

Vid slutstationen hade de naturligtvis monterat en kamera som tog bilder på alla resenärer. Bilder som man sedan fick köpa. Lite överrumplad blev man.

269 serpentinkurvor senare

Den tredje dagen, 8 april, på vår tropiska tur tillbringade vi på Athertons Tablelands. Det är en höjdplatå som ligger ungefär på 750 – 1 000 m höjd över havet vilket också gör att det är lite svalare än i de lägre liggande omgivningarna. Temperatur är som en behaglig svensk sommardag runt 23 -27 grader. Det kuperade landskapet tillkom för miljontals år sedan genom vulkaniska aktiviteter och förskjutningar mellan kontinentalplattorna.

Det är ett fantastiskt vackert landskap till stora delar bestående av böljande gröna kullar med boskap, bondgårdar för mjölkproduktion och många mejerier med bl a osttillverkning. På platån finns också mängder med vattenfall och små pittoreska byar/samhällen. En av dessa små orter är Yungaburra som ligger 750 m över havet och är en gammal stad som behållit mycket av sin karaktär från sekelskiftet 1800-1900-tal.

I närheten av Yungaburra ligger det också två kratersjöar Lake Eacham och Lake Barrine, som tillkommit genom vulkanisk aktivitet varav Lake Eacham är en uppskattad badsjö. Vi besökte båda.

Efter denna både fysiska och mentala boosten begav vi oss ner mot turiststaden Cairns där vi skulle övernatta. Att ta sig ner från ca. 750 m öh till havsnivån innebar en verklig berg-o-dalbanetur. Det var ungefär 5 mil med extrem serpentinväg. Läste någonstans att det var 269 tvära kurvor, varav många rena hårnålskurvor, på sträckan. Det rattandet kändes i axlarna efteråt.

Vi började dagen med att besöka vattenfallet i Millaa Millaa bara någon kilometer från där vi övernattat.

Där stötte vi på en lokalt boende man som gärna berättade om vattenfallet och den omgivande trakten. Kanske också en och annan skröna?

Bland annat introducerade mannen sin specielle kompis den vita katfisken (White Catfish) som hade sin egen håla nedanför fallet. Fisken var den enda av sin art i detta vattendrag menade han.

Atherton Tablelands gröna böljande kullar kändes väldigt avstressande att betrakta.

Det gröna landskapet.

Över kullarna gick det smala slingrande vägar.

En väg bland kullarna.

En bild från staden Atherton som gett namn åt höjdplatån. Det gamla "Grand Hotel" var för övrigt till salu om någon vill satsa på en ny karriär.

Staden Yungaburra med hundraåriga anor har bevarat mycket av den gamla bebyggelsen vilket skapar en speciell stämning.

Slaktaren i Yngaburra.

Stadsmiljö från början av seklet.

Det anrika "Yngaburra Hotel" från 1910 där vi åt lunch.

Kratersjön Lake Eacham i regnskogen utanför Yngaburra.

Lake Eacham är en uppskattad badsjö för människorna i omgivningen. Denna soliga dag när vi var där så var det mängder med badande i alla åldrar på plats.

När vi såg skylten om denna badkompis så avtog vår vilja att ta ett dopp.

Vi har varit i tropikerna

Efter en övernattning i Ingham begav vi oss måndagen den 7 april vidare norrut. Huvudmålet för dagen var Mamu Tropical Skywalk. På vägen dit passerade vi en skylt med texten ”Welcom to Tropical North Queensland” vilken fick oss att fundera på vad det här med tropisk egentligen innebär. Det låter ju exotiskt att vara i tropikerna. Efter lite googlande fick vi veta att det är klimatet i ett bälte som följer ekvatorn runt jorden som kallas för tropikerna. Bredden definieras av södra respektive norra vändkretsen eller stenbockens respektive kräftans vändkrets. Ungefär när vi passerade den lilla kustorten Cardwell, där vi för övrigt intog en brunch, var vi alltså i tropikerna.

Mamu Tropical Skywalk är en 2,5 km lång  promenadslinga i regnskogen där en del av sträckan är på marknivå och en del går på uppbyggda gångar i höjd med trädtopparna. Att gå på marknivå är som att gå i en tunnel där den massiva växtligheten och de maffiga trädkronorna skymmer mycket av ljuset. Träd och andra växter tävlar om att få del av solljuset och blir med andra ord väldigt höga. Ljudet i regnskogen är också fascinerande med sång från diverse fåglar och ett intensivt konstant bakgrundljud från insekter som jag skulle kalla för syrsor men jag vet egentligen inte vad de kallas.

Cardwell som utgör den sydligaste gränsen till "The Tropical North Queensland". En trevlig liten ort där huvudgatan går 10 m från havet och stranden.

På Seaview Deli Cafe satt vi precis på Stenbockens vändkrets och åt brunch.

På Mamu Tropical Skywalk promenerade vi uppe i regnskogens trädtoppar.

I regnskogsområdena i norra Australien finns bland annat de imponerande träden Agathas Australis eller Kauri som de också kallas. De kan bli 40 - 50 m höga och stammen kan få en omkrets på 5 m. De sägs också kunna bli 1 000-tals år gamla.

I regnskogen är konkurrensen hård om de bästa platserna där man får solljus. Många olika arter drar nytta av de stora träden och klänger sig upp längst deras stammar för att nå solen.

Utsikten från tornet på skywalken är milsvid över bergen och regnskogarna.

Ulla i centrum.

När vi promenerade nere på regnskogens mark stötte vi på denna pippi. Australiens största fågel efter Emu:n nämligen Cassowaries:en eller Kasuaren. En fågel som normalt är fredlig men blir den retad kan den gå till attack och är mycket snabb och har en stenhård spark. Den kan döda en människa om den blir riktigt ilsken. Den kan bli mellan 150 - 180 cm hög och väga runt 50 kg. Det är rätt mörkt nere i regnskogen och fågeln dök upp plötsligt samtidigt som den rörde sig så det blev ett skott från höften och därför lite oskarpt.

Efter dagens vedermödor i regnskogen behövde vi proviantera. Vi hittade då denna traditionella Supermarketen i den idylliska byn Millaa Millaa.

I Millaa Millaa övernattade vi på hotellet till vänster i bilden.