Vi har blivit upplevelseberoende

Nu under vecka 44 är det i det närmaste 7 veckor som vi varit på ”rull” sedan vi lämnade vårt hem i Värmland. Vi har hunnit köra drygt 500 mil genom Europa. Vi kan nog säga att vi nu har hitta våra rutiner som husbilsnomader. Men trots det så lär vi oss nya saker varje dag. Inte minst så varierar förutsättningarna i olika länder.

En strategi som vi har är att inte åka på betalvägar. Vår navigator hjälper oss på ett utmärkt sätt att undvika dem och hittar istället alternativa vägar. Det blir spännande irrfärder som ofta tar oss ut på landsbygden där vi verkligen får se landskapet och naturen på nära håll. Samtidigt så kommer vi genom små byar, tätorter och städer. I vissa av dessa stannar vi till och tar del av det som finns att se.  Och det finns mycket att se. Vid det här laget har vi sett mängder med borgar, slott, kyrkor, torg, ringmurar och katedraler. Vi upplever att vi på detta sätt får se många genuina miljöer i de länder vi besöker.

Vi är vid det här laget väldigt bortskämda med en dos nya upplevelser varje dag. Exakt vad det blir vet vi sällan i förväg, det är ofta slumpen som avgör. Vissa dagar kommer vi bara 6-7 mil medan det andra dagar kan bli uppåt 20 mil. Vi har blivit upplevelse junkies och addicted (beroende) av att få ta del av nya miljöer och företeelser hela tiden.

Framåt eftermiddagen/kvällen letar vi med hjälp av appen ”Park4night” reda på en ställplats där vi kan övernatta. Det fungerar utmärkt. Det finns mängder med bra, och oftast gratis, ställplatser i Europa. Här ligger Sverige långt efter.

Det blir nya ställplatser i stort sett varje kväll. Till exempel kan det vara vid en ödslig idrottsplats, vid en park, vid en medeltida kyrka nere i en dalgång eller mitt inne i en stad. När vi vaknar på morgonen vet vi inte alltid vart vi är någonstans. Vi är tvungna att dra upp rullgardinerna för att konstatera att ”visst ja, det var här vi stannade i går”.

Det som gör att detta fungerar är att vi alltid har vårt hem med oss. Det är det samma varje dag och det gör att vi trots allt känner oss hemma mest hela tiden. Vi är som snigeln eller sköldpaddan som ständigt bär med sig sina hem.

Innan vi lämnade Frankrike för Spanien gjorde vi en sväng in i den klassiska staden Biarritz som ligger i sydvästra Frankrike vid Biscayabukten. Staden är känd som kurort/badort och ett surfarfäste.

Häxan i Berastegi en uppseendeväckande muralmålning i den lilla landsbygdsstaden.

Vid den gamla kyrkan från 1200-talet i dalgången i Berastegi hade man ordnat med ställplatser för husbilar. Det var en mycket lugn och avstressande plats omgiven av ängar och gröna kullar. 

Som på alla ställplatser vi besökte i Frankrike och Spanien var det välordnat med möjligheter till tömning av grå- och svartvatten samt påfyllning av dricksvatten.

Berastegi blev vår första övernattning i Spanien. Detta var utsikten genom framrutan på bilen där vi stod. 

Nästa anhalt var staden Bilbao som är mest känd för Guggenheimmuseet. Museet som invigdes 1997 är kontroversiellt. Antingen tycker man att det är en skrothög av plåt eller så tycker man att det är ett arkitektoniskt mästerverk. Oavsett vad man tycker så är det en spektakulär byggnad. Byggnaden har satt Bilbo på världskartan och drar mycket turister vilket gjort att den gamla hamnstaden fått ett ekonomiskt uppsving de senaste decennierna. 

Många vinklar och vrår är det och det är inte mycket som är rakt.

Halloween närmar sig och med all önskvärd tydlighet så firar man det även Spanien. Här en butik som säljer utstyrslar för ändamålet.

Bilbao är inte enbart Guggenheimmuseet. Här är bron som går över floden Nervión precis vid museet och som fått stora muralmålningar.

Efter Bilbao gick färden vidare upp i bergen. Där hittade vi en ställplats på dryga 700 meters höjd över havet vid en nedlagd gammal järnvägsstation. De kommande dagarna gick vår färd dels i bergskedjan Pyrenéerna som har toppar pånöver 3 000 m och dels i de Kantabriska bergen som är en förlängning av Pyrenèerna längst Spanien norra kust. Den Kantabriska bergskedjans högsta topp är   2 648 möh. Våra vägar gick långa sträckor på över 1 000 m höjd och som högst drygt 1 100 m. Det innebar att det under nätterna också var lite kyligt, endast ett par plusgrader.

Vacker utsikt över de spektakulära bergsformationerna.

Denna bild skulle ha kommit lite tidigare. Den är tagen vid kusten alldeles utanför Bilbao.

Nästa anhalt (26/10) var staden León. Staden är kanske mest känd för sin katedral Santa María de Regla de León vilket är en katolsk kyrka. 

Det har funnits flera kyrkor och katedraler på samma plats som den nuvarande finns på. Den första byggdes redan på 900-talet. Dagens katedral i Gotisk stil är den tredje på platsen och bygget påbörjades år 1 205 och slutfördes år 1 255.

Vi har nu sett ett antal stora katedraler under vår tur men denna var den som imponerade mest på oss. En otroligt vacker byggnad med inte mindre än 125 målade fönster varav tre rosettfönster.

Dagen vi besökte León arrangerades ett motionslopp för att samla in pengar till "Rosa fjäderkampanjen". Loppet lockade runt 6 000 deltagare som alla bland annat fick passera framför katedralen.

Detta är en vy över höghöjdsplatån på ca 1 100 m höjd i de Kantabriska bergen.

Eftersom det började bli kyligt uppe bland bergen sökte vi oss till lite lägre trakter. Den 28/10 var vi i staden Lugo som endast låg på 430 m höjd. Vi gjorde en sightseeing i staden genom att gå uppe på stadsmuren. Muren i Lugo är den enda kompletta stadsmuren i världen som bevarats. Muren är 2,2 km lång och byggdes av romarna på 300-talet och är ett UNESCO-världsarv.

Ursprungligen fanns det 10 stadsportar i muren varav fem finns bevarade idag. Detta är en av dem.

Genom att gå uppe på muren fick vi en fin överblick över de gamla delarna av staden som låg innanför och några nyare delar som låg utanför muren. Här en dramatisk väggmålning.

Den 28 oktober blev en intensiv dag. Som nämnts inleddes dagen med titten på staden Lugo. Vi färdades sedan vidare till staden Santiago de Compostela för att titta på ytterligare en världskänd katedral. Katedralen är slutmålet på Caminon, det vill säga det nätverk av olika vallfärdsvägar som går genom Europa. Många tusentals pilgrimer går till Compostela varje år. Bygget av katedralen i Santiago de Compostela påbörjades cirka år 1075 och invigdes år 1128. Katedralen byggdes på resterna av en äldre kyrka som rests på aposteln Jakobs grav.

Katedralen har ett överdådigt altare med mycket bladguld och en av världens största rökelsekanna som hänger från taket och kan svängas fram och tillbaks över kyrkobesökarna.

Katedralsområdet i Santiago de Compostela är Europas största kyrkobyggnad. Den Heliga Birgitta från Sverige företog runt år 1340 en pilgrimsfärd till Santiago de Compostela.

Tisdagen den 28 oktober blev en intensiv dag med staden Lugo på förmiddagen och Santiago de Compostella på eftermiddagen. Totalt promenerade vi runt 12 km. Inte nog med att vi hade trötta ben även huvudet var överfullt av intryck. Nu planerar vi att ta det lite lugnare några dagar för att låta kropparna och huvudena återhämta sig. Vi har slagit läger vid en flod utanför staden Ourense innan vi tar oss vidare till Portugal.