Det blev ju bilder i går också ju, det var ju inte meningen ju, icke-kvadratiska,ju.

Jag hade ett  litet ärende ner tiill centrum i går, men för säkerhets  skull stoppade  jag lillkameran  i jackfickan. Det resulterade både i bilder  och en oplanerad promenad. I och för sig är de flesta  av  mina promenader oplanerade i den bemärkelsen  att jag inte planerat vart jag  ska gå eller var jag ska gå, men nu hade jag inte ens tänkt  mig att  jag skulle gå.

Men så såg jag något därborta. Så jag blev nyfiken.

Jag har gått här förut, så jag anade, att här skulle finnas skuggor.

Det fanns det i går också, och jag lämnade kvar  min egen skugga som bevis på att  jag varit där. Lite som fantomens dödskallemärke kanske.

Tittar vi på en färgbild från platsen kan vi ana att byggarbeten  pågår.

Sedan var det ju  en baggis att gå nerför favoritbacken ner till vattnet.

Kanske var det här jag insåg att det skulle bli en promenad ... inte  meningen  ...  men varför  inte  då?

Panasonic GM5 + kitzoomen 12- 32 mm. En behändig kombination. Men många av bilderna i de senaste blogginläggen hade jag inte kunnat ta  med den.

Och som sagt, promenaden fortsatte...

Vilken tur jag promenerade i går, för idag blåser det, men gårdagens kvadrater blev många så de räcker ett tag till

.

Uppenbarligen passar det här kvadratiska  formatet mig, eftersom  jag fortsätter  med det  i mina vandringar   i de omgivande  markerna (ett annat  uttryck för hembygden, som inte alltid känns bekvämt). Och varför  inte kvadrater när  kameran är så snäll och  levererar  mig  färdiga kvadrater i raw-format. Alltså kör jag så länge jag trivs  med det och inte motiven strävar emot, för de är ju  på sitt sätt avgörande.

Här gav ju  kvadraten väldigt  mycket   himmel, vilket kan diskuteras. Men det tänker jag inte göra, jag  bara ser vad  jag ser.

Jag gick vidare till nästa kran som  var bättre parkerad inför påskhelgen ocn kunde fylla upp det blå utrymmet  bättre.

Jag har ju passerat det  här bygget tidigare i bloggen och konstaterat den ologiska skyltningen.

Så här är frågan: var ska man gå? Den andra sidan, men det är ju här.

.

Passerade  den påskpyntade rondellen i det sköna solskenet.

.

Sedan sökte jag  mig vidare längs ett bekant plåtplank.

Klottret börjar bli slitet av väder och vind.

Efter att ha forcerat några betonghinder vid ett nytt vägarbete började jag närma mig naturen och våren. Nästa gång ska jag gå en annan väg så jag slipper grensla betongen.

När jag för mig själv i mörka skogen går...

 ...ja, då kan man komma att  tänka på Pettersson-Berger och  Jussi Björling.

Men man kan   ju också inspireras av ljuset  i mörkret...

... och ta  med sig några bilder hem till bloggen.

Vårpromenad eller fotopromenad i kvadrat i sol och skugga

Det var sol och fint och ljust idag därute, så  jag gick dit. ut  i ljuset. Tänkte att  jag skulle fånga ljuset,  så första bilden får bli vårljus.

Den är exponerad för  att bi ljus. Jag satsade också på bländare 1.7 för  att få  en diffusare bakgrund. För stämningen  (eller vad  man ska kalla det)  i bilden.

Men  det blev också  tvärtombilder när  jag  gick i skogen , mörka som  i skogen.

Och så känner  jag för  lite (halv)starka färger, så det blir  lite sådant också.

Men lite mer dämpade färger när det passar.

Och händer det något  längs vägen, kanske det blir en bild på det  med.

Sådana här till exempel.

Några långfredagskvadrater.

Även om det var en  lång fredag igår tog jag bara en  kort fredagspromenad.

Lusten  räckte inte  längre.

Kort promenad. 

Kort skärpedjup.

Den här husgaveln har jag  plåtat  många gånger, men aldrig  i det här  perspektivet.

Kalligrafi  eller teckenspråk?

En välkänd vy, nästan hemma.

Men den  kan uppvisa så många ansikten.

Åter ett skärpedjupsexperiment  med bländare 1,7

Barnens gula rutschkana sticker fram  lite störande i en glipa mellan grenarna, men det såg jag inte i  sökaren och  jag kan ju inte gärna gå dit och flytta på den så här efteråt.