Reflektioner och upplevelser
Ljuspunkter i mörkret
När man är ute och går i mörkret och plötsligt kommer till en upplyst plats, blir det som en liten omväxling.
Men man kan ju inte stanna kvar där, så det blir att fortsätta i mörkret.
Försöka navigera efter de ljuskällor man ser, speciellt om man går där man aldrig gått förut.
Ibland får man nästan gissa vart man ska gå.
Plötsligt lyser det upp lite mer.
.
Vandra in i mörkret
Det är ännu så länge lätt att gå in i mörkret, skymningen kommer förhållandevis tidigt och en eftermiddagspromenad slutar gärna i eftermiddagsmörker.
Då, om ljuset faller rätt, börjar gångtunnlarna bli spännande.
Gångtunnlar som motiv var något jag upptäckte när jag började blogga. Då jobbade jag fortfarande och gick ofta till och från jobbet, när jag inte cyklade. Kameran var med och det blev många gångtunnelbilder och tunnlarna blev ett återkommande tema. Som synes får jag får jag återfall ibland.
Men gårdagens promenad blev mer en vandring in i mörkret. Det blev ju också en fortsatt tillvänjning (eller vad man ska kalla det ) till den nya kameran. Jag köpte den ju av två skäl:billig och liten. Alls icke lika ergonomisk som min Olympus, men fickvänlig, en typisk flanörskamera. Jag har inte gjort någon direkt jämförelse (tester är tråkiga), men den verkar klara mörker lika bra, bättre än fotografen.
Sedan blir ju frågan om man ska tolka mörkret i färg- eller gråskala.
Alltså blir det både och, färg och svartvitt, fast det slutgiltiga beslutet tar jag hemma vid datorn, och ibland blir det tvärtom mot vad jag tänkte (och såg) därute i mörkret.
Plötsligt kanske man drabbas av en översvämning. Då gäller det att se upp.
Den här bilden visar definitivt fler detaljer än vad jag såg när jag gick där. Det finns ibland mycket att hämta i lågdagrarna.
Men man kan ju också bevara mörkret i bilden.
Eller också ljusar man upp bilden när den kommer hem till datorn. Den här bilden är tagen på samma plats, med samma ljus, och samma inställningar som förra bilden.
Sedan är det bara att bestämma sig för om det är fult och brusigt och läskiga färger, eller om det är en bild med speciellt uttryck.
(konst)igheter i Edsvik
Det såg ut som att bilen hängde uppe i ett träd. Konstigt. Någon sorts Installation?
Men det var förstås en villa, en synvilla.
Ett konstigt djur fanns också där. Det verkade konstgjort.
Aftonljusets spotlight hjälpte mig med ljussättningen.
Det blev inte bättre inomhus. Ladan var fylld av konst.
Att betrakta konst kanske också är en konst.
När jag kom ut igen stod naturen för den sköna konsten.
Jag behövde inte skapa något själv, det var bara att tacka och ta emot och avbilda.
Så började ljusen tändas i stugorna och jag bar hem mina bilder i min lilla kamera i fickan. Det är ju litenheten som är den stora finessen med den lilla kameran.
Att objektiven är kompatibla med min Olympus gör ju inte saken sämre.
Hus, fåglar, färg. sol, vind och vatten. Och is därtill.
Hus fanns det där jag började, solen tittade fram ibland och blåste gjorde det till och från hela tiden. Isen dök likt fåglarna upp först när jag kommit ner till vattnet.
Återigen kan man fritt beskåda de gamla fina villorna.Medan nya hyreshus vuxit fram (bakom fotografens rygg), har här funnits avspärrningar, stängsel, betongklumpar, lerpölar och allsköns bråte som spärrat vägen och skymt sikten. Visserligen har hindren och bråten ibland fått agera motiv, men det är ändå trevligt att den tiden är förbi.
Inte många steg därifrån såg jag detta lilla utsnitt ur verkligheten.
Betong och övervintrade höstfärger i skön samklang.
En bit lägre bort stod ett hus och lyste vackert, upplyst av solen.
Edsvik och edsviken
Sol vind och vatten var det när jag kom ner till Edsviken och slottet låg mitt i solens starka spotlightstråle.
Sällan har jag sett så starkt ljus här
Och juset höll i sig tills jag kom närmare. Det brukar det inte göra.
Fågelliv i luften också
Sol vind och vatten sjöng Ted Gärdestad om och eftersom Ted växte upp i de här trakterna kan det ju passa att avsluta med den:
Sol vind och vatten påYoutube.
I går blev det några sådana bilder som jag tog "förr i tiden", för att jag bara råkade gå, där jag brukade gå då
Gångtunnelbilder alltså.
Jag var bara ute och gick på måfå igår, en sväng i villaområdena i närområdet och plötsligt kom jag på att jag var i närheten av en av de tre tunnlarna under motorvägen,den jag använt minst genom åren, så jag styrde mina steg ditåt.
Så här såg den ut när jag gått igenom den
Men innan jag passerat tunneln såg den ut såhär..
Den andra tunneln tog jag på tillbakavägen.
Det gick också att se den såhär.
Men på vägen dit passerade jag även den här.
Men den har jag inte gått igenom så ofta. Har inte haft anledning. Det hade jag inte idag heller.
Men går man där kan man få en bro på köpet.En sådan här alltså. På den har jag gått en hel del.
Den tredje motorvägstunneln var jag inte en i närheten av igår, och fler finns det längre hemifrån



























