När man tröttnat på realism och allvar, kan man inte få leka lite då

I alla fall tar jag mig den friheten, med en färgskala från sagornas värld.

Här är lekandet lite försiktigare, men gatorna är vackert blå åtminstone.

Favorit i repris, men i ny färgskala. Och lite svårt kan det kanske vara att se att det var mörka kvällen när jag tog bilden.

.

Desprang ut runt hörnet, på ett ben,  rakt in i bilden, utan att märka det. Men jag såg det.

Nej, jag har nog en lång väg kvar till surrealism.

Ljuset i mörkret

Jag har ju  försökt se hösten med ljusa ögon i mina senaste  kamerapromenader och det  kanske jag kan fortsätta  med ett tag till, men snart lär väl naturens lagar segra och mörkret  vara här

Men än går det att ta ljusa och vackra bilder där det lyser både utomhus och inomhus. Förhoppningsvis även inombords.

En höstbild. Det var nog i går.

Drog kanske lite väl mycket i färgspakarna, det blev ju snarast ett påskkort. Var är de gula kycklingarna?

.

Ljuset i mörkret, här börjar vi närma oss rubrikens text.

Afton i centrum.

Snart mörkt.

Mörkret sett hemifrån.

Här blev det väl verkligen ljuset i mörkret.

Försökte mig på ljusa höstbilder idag med, men det gick sissådär, hösten var visst ljusare igår

Började  med svartvit höst idag.

Min tanke var att gå  ungefär  samma sväng  som igår, och se om jag kunde förvalta intrycket av  ljus höst. Ungefär samma sväng blev det, men sedan var det inte mycket som stämde. Igår använde jag vidvinkel, men idag  satt  det ett kort  tele på  kameran. Variation och förnyelse eller bara  en gimmick? Tror  mer på nyfikenhet, fotograferandet  som ett ständigt  utforskande.

Undrar om de går en ljus framtid till mötes?

Det var folk som gick där igår, så varför inte även idag, om jag nu enfaldigt ska upprepa mig.

Att väder och ljus var  annat än igår insåg jag till fullo här.

Men det är klart,  variation är inte så dumt  det heller. Tänk om man skulle ta samma bild om och om igen, dag  ut och dag in. Vilket fotointresse skulle inte vackla då?

Här var  det en lysande  gul  måne i går. Idag  lyste  den med  sin frånvaro (men dök upp senare på kvällen, alldeles full).

Det här var i alla fall ett  motiv som överlevt från gårdagen.

Gick att fotografera  både  med vidvinkel och tele.

Så här såg det definitivt inte ut igår.

Det var inte  mycket som blev sig likt idag. Jag skyller på ljuset.

Men det  var nog lika bra det. Tråkigt vore det annars.

Hösten är så vacker, det måste vara meningen att vi ska njuta av den, så jag väljer att se den med ljusa ögon.

Jag har gått upp på åsen och tittar ut, får en överblick över höstljuset.

Går längs åsen och ser fågelflocken landa runt kyrkan.

Månen tittar upp i fjärran.

Fångar försiktigt  höstens ljus.

Övergav hösten idag och fokuserade på fika och aftonljus

Har ju gått ut och plåtat höstbilder ett tag, men nu kändes det som att jag  hostat upp tillräckligt många sådana, så  idag funderade jag på att byta  fokus. Stoppade  kameran f fickan (hade satt på ett pannkaksobjektiv så den skulle rymmas) och gav mig iväg. Kom bara till det lokala fiket och där såg jag bekanta ansikten, så det var bara att  stanna och slå sig  ner bland de jämnåriga damerna. Så småningom  pockade tvättstugor, oluftade element  och andra vardagsbestyr på uppmärksamheten, så jag tog  min kamera för att se om någon skymning kunde skönjas.

Bussterminalen fick bli min utgångspunkt som många gånger, inte för att jag tänkte  åka buss, jag var inställd på  apostlahästarna.  Men det finns  en trappa där som kan vara en bra väg ut till motiven (och den kan  också ibland få bli  ett  motiv själv. Här anas den  till höger i bilden.

Jag gick upp  en bit i trappan för att se om jag kunde få till en bild av den begynnande skymningen.

Precis när jag tog bilden sprang en tjej in i bilden, så att det blev en bild.

Väggen bredvid trappan har förmågan att visa upp en högst varierande lyster, beroende på väder  och ljus. Så här fångade  jag den i  dag.

Jag vände  ryggen  åt den nedåtgående solen och aftonljuset, för att se vad  som hände med den upplysta världen. Höstfärger gick ju inte  att undvika helt av naturliga  skäl, men det var inte de  jag var ute efter.

Aftonljusbelysning på träden...

... och ett försök att fånga själva aftonlampan långt därborta.

En salig blandning av höstfärg, konstljus och begynnande afton.

.

Jag fortsatte upp på åsen i min jakt på ljuset

Ett annat aftonljus

En rest från en tidigare  promenad.