Träd som symboler eller symboler i träd

Det var Affe som väckte idén i en kommentar. Jag var först lite tveksam, symboler är inte riktigt  min grej, liksom, tyckte jag. Men träd är ju bra foto-objekt, har ju använt dem ofta  i mina bilder, även om de många gånger inte  varit huvudmotiv. Men varför inte?

Alltså gav jag mig idag ut på promenad  med kamera oc träd i sinnet, för att se vad jag kunde se. Förutsättningslöst (Någorlunda i alla fall).

Jag tyckte det här trädet såg ganska bestämt ut och pekade ut en riktning att följa.

Nästa träd, en stor gammal tall

I sin urgröpta gamla stam har  den gett skydd åt en främmande individ av annan  art. Kan inte det vara en sorts symbolism?

Tredje trädet, en ungbjörk.

Försiktigt försöker den gömma den starkt lysande  kärleken.

Att åldras  med skönhet.

Kämpar så länge det går.

Jag  sökte mig inte till storskogen idag, ej heller till ställen där gamla ekar finns, men där kanske man kan hitta  mer uttrycksfull symbolik.

Jag tror också att jag kan suga ut et par bilder till ur dagens bildfångst.

Två av varje blev det i alla fall, fast jag var trött

Vårtrötthet eller vårförkylning eller bara trött, men jag kände att jag måste ut ändå innan jag blev som ett lejon i en bur. I brist på hund (som jag aldrig haft och  inte vill ha) gick jag ut och rastade kameran. Jag hade visserligen redan gått till centrum två gånger för olika ärenden och det blir  en dryg kilometer varje gång. men det räknas inte riktigt som promenad, liksom.

Ströva, spankulera, flanera är  mer min stil.

Affe hade skrivit något om träd till mig  i en kommentar, men sådana träd finns inte inom bekvämt kortpromenadavstånd, så jag bestämde mig för att ta en bild på det först trädet jag stötte på, oavsett hur det såg ut. Oansett som min dotter säger numer, efter att  ha bott några år i Bergen. Jag hade inte heller ett lämpligt trädfoto-objektiv på kameran, en vidvinkel. I alla fall inte lämpligt för de trädbilder jag trodde  var ute efter. Ett knep  för att lura en sömnig fotolust, kanske.

Det här var första trädet. Kanske inte vad jag tänkt mig, men ödet har sina nycker. Jag menar, hur stor är sannolikheten att  ett godtyckligt träd innehåller en ölburk.

En bit  längre bort stötte jag på den gamle herr Björk.

Det var två träd, nu kommer något annat

Fel objektiv, skrev jag här ovan. Under promenaden började jag  fundera på objektivfel. Eller var  kameran  knasig. För inte var det väl fotografen som var det. I alla fall hade jag/kameran/objektivet  fokuseringsproblem.

Det ledde till att när jag  kommit hem testade kameran med  andra objektiv och allt var frid och fröjd. Och sedan åter med objektivet som satt på och sabbade trädfotograferingen tidigare. Nu verkade allt fungera som det skulle.

Som bieffekt när jag stod där på min uteplats blev det  några blombilder.

Gullvivor

.

Förgätmigej

Silhuetter? Kontraster? Ute och inne? Och olika stadsdelar? Kan man blanda det?

Klart man kan blanda, det är ju min blogg och jag bestämmer. Får vara  mitt eget smakråd, även om jag inte alltid tycker jag kan lita på den rådgivaren. Det kan ju också vara som  här, resultatet av en liten städning  och lite slaktande bland påbörjade  men inte avslutade och publicerade blogginlägg.

Herrar i silhuett

.

Dam i silhuett

.

På väg ut ur skuggan.

.

Det gamla gapande trädet.

.

.

Aftonljus vid Centralen.

Hallå där, krabbsaltare och lysmaskar ute i stugor och slott. skåden här!

Rubriken? Ja den var bara sådant  där verbalt ordbajseri utan mening, sådant där som plötsligt dyker upp  i min skalle och strax diffunderar bort i glömskans oändliga rymd  om jag  inte kvickt fångar upp det. Just nu han jag med fångsten, och det blev en rubrik på blogginlägget.

Och det passade bra eftersom jag hade några ordlösa bilder som behövde bäddas in med några ord för att inte bli anorektiskt. Förhoppningsvis är bilderna inte bara bildbajseri.

Uppenbart är att människorna är små i bilderna. Det finns också människor i  alla bilderna. Kan det betyda något? Är det bilder av människor vi ser eller råkar de bara finnas där när en bild av staden blir tagen? Det finns så mycket  man kan undra över. Själv vet jag inte, jag har bara tagit bilderna.

Men jag har mina aningar.

Varför sitter han där, precis i kanten av bilden? Kunde han inte ha satt sig någon annanstans?

.

Kanske befinner vi oss på en teaterscen, där ett skuggspel äger rum.

Är det månne vanvördigt att kapa  bort de tre kronorna på tornets topp?

Och här är det tydligt.  människorna ska vara små i bilderna! Gärna  i ett hörn.

Sol och kontraster

I går blev jag blöt i regnet.

I dag sken solen

Och lekte i betongen

Kontrastvila

Kontrast i stor skala.