Herrarna i gathörnen, en religös domedagsprofet och ett fallande mörker

När tiden lidit och fikasällskapet från Twang spritts  för vinden, denna lugna vårdag, återsamlades en grupp i ett närbeläget gathörn. Det var precis som när man gick hem från skolan, när gänget kom till en skiljeväg stod man och pratade en stund innan man gick vidare åt varsitt håll.

Staffan visar något...

Vår vägar skildes åt, men i ett annat gathörn möttes vi igen. Så kan det gå, även om man cyklar.

Ulf med cykel  med kamerakorg på styret.

Kameran skall väl avbildas i tidsenligt svartvita förger.

Bakom ryggen hörde jag plöstligt en vrålande stämma som skrek ut Guds förbannelse över diverse människor.

Näst gång vi skildes åt i ett gathörn, var det på allvar och jag strövade själv mot pendeltåget.

Utanför biografen var ljuset inte naturligt. (Ja, bilden är mörk, den ska inte betraktas i ett ljust rum.)

En pliktskyldig bild av ett välfotograferat motiv.

Aftonen var blå och skön

Det är nog vår...

.

Herrarna på Twang på trevligt vårfika

Det var träff på Twang igen idag, och jag passade på att fortsätta mina plågsamma försök med 1600 asa i min G2:a. när jag tittar på de här bilderna konstaterar jag att jag nog ska hålla mig på högst 800, i alla fall på sådana här motiv (människor och ansikten).

Ser man efter ser man att helt brusfritt är det inte.

Delat intresse?

Herrarna med färg...

Herrar med lite mindre färg.

Jag har passat på att testa lite olika färgmättnad, för att hitta lite olika uttryck.

Titta! Så här blev det.

Efteråt fortsatte snacket i den ljumma vårkvällen...

Men det är väl en annan historia, så det får jag återkomma till.

Tack för en trevlig kväll, för det var det, eller hur?

.

Det finns motiv på alla arbetsplatser!

Det var lite av en utmaning som jag fick av Alf, så igår tog jag några bilder på jobbet.

Det var när jag testade iso3200, så hälften av bilderna är tagna med den känsligheten.

för de andra använde jag iso1600

kameran var Lumix G2

och kit-zoomen satt på

sedan är det väl inte så mycket att säga

kanske ska jag pröva detta fler gånger

vårdagjämningen är nära

här behövdes färgen

men inte här

kanske borde jag fota mer svart-vitt

SLUT.

Det gäller att testa gränserna. Hur är det med 3200 asa när det inte behövs?

Igår testade jag ISO 3200 på min Lumix G2, när det var mörkt ute. Eftersom det gick så pass bra måste jag ju testa det under bättre förhållanden, när det egentligen inte behövs, ja kanske är totalt onödigt. Men provar man inte, så vet man inte.

Jag valde att börja hemmavid, där motiven är välbekanta, vägen hemifrån, mot centrum, pendeltåg och bussar. Samma exponering i två varianter. I bilden ovan kan man fortfarande ana brus i skuggorna. I bilden under har jag ökat svärta och kontrast jämfört med bilden ovan, och då är bruset inte särskilt märkbart i den här storleken.

Damen med det färgstarka håret, och så några snöflingor.

Hade jag någon nytta av 3200 ASA i den bilden. Tja, det skulle i så fall vara bländare 10 och 1/250 sekund. Marginalerna blir större, men det kostar ju lite kvalitet och kräver lite brusreducering.

Här krävdes det mörka skuggpartier för att motverka bruset, men det gick.

Sedan fick jag tillfälle att plåta genom bussfönstret.

Mannen på bron.

Det går också att fånga sina brusiga medpassagerare.

Men jag tyckte nog att bussfönstret var mer spännande.

Väntan.

Den sitsta biten gick jag och där behövdes verkligen inte 3200, men testar man så testar man.

Ökade svärtan för att slippa brusig jacka (som inte var helsvart, snarare ljussvart, med Bengt Grive-terminologi.

Fortfarande lite snö i luften.

Väl inbäddad.

Slutsats?

Det går om det behövs, men blir lite merjobb om det itne ska vara mörka bilder där man kan svärta ner skuggorna, är min blygsamma slutsats av ett begränsat test.

Men nu vet jag. Då slipper jag tro.

Lumix G2, 3200 asa, kit-zoom 14-32 mm, raw och Lightroom.

Ingen skog till hands, men en balkong i mörkret, måste ju testa ISO 3200 och 6400 också.

Med ett barnsligt behov av omedelbar behovstillfredställelse var jag tvungen att testa högre känslighet än de 1600 jag hade i skogen i mitt förra blogginlägg. Nu hade det ju hunnit bli mörkt, så jag hade inget likvärdigt motiv att testa på. Alltså  gick jag ut på balkongen och fotograferade mörkret.

Fri hand och stöd av balkongräcket. 3200 ASA och Lumix G2. Nu syns bruset. Äntligen ;).

Jämförelsen är förstås inte rättvisande, så jag måste testa också när det inte är nattsvart ute, och på ett riktig motiv. Jag anar att det skulle kunna vara användbart.

Det jag kunde göra nu var däremot att vrida upp ända till 6400 ASA.

Samma balkong och samma kamera, men 6400 ASA. Dessutom hittade jag en brusredigeringsspak i Lightroom, som jag använde.

När jag såg resultatet av brusreduceringen återvände jag till den första bilden, och fixade lite till.

3400 ASA-bilden med brusreducering.

Det här måste jag testa mer... Jag är faktiskt lite impad.

Bilderna tagna nyss.

.