Se upp!

Bokstavligen alltså, tittade jag uppåt och såg...

Förstora så du ser...

.

Höstlöv?

.

Möte mellan arterna?

Fönsterputsare igen?

Ett litet "Gräv där du går"-tema, som jag upptäckte när jag kom hem, och såg att de vettiga bilderna var "uppåt" så att säga.

Idag blev det inga bilder alls.

.

Högbo -- i svartvitt

Om man är i Sandviken och frågar någon vart man ska åka om man vill fara på utflykt, finns det tydligen bara ett svar: "Högbo".

Så då åkte vi dit.

Det var egentligen här allt började, på det gamla bruket lyckades man utveckla Bessemermetoden så att den fungerade i industriell skala och sedan (1862) flyttade man ståltillverkningen söderut till den nybyggda järnvägen vid en sandig vik och så föddes Sandviken.

Därför känns det inte helt fel att det finns en Bessemerkonverter uppställd här, på andra sidan dammen.

Bergshantering har det funnits länge här, långt innan bruket började växa fram på 1600-talet.

Nu är det rekreation och fritid som gäller här. Konstfruset elljusspår för skidåkning t.ex., men det var inte öppet när vi var där, såg mest ut som en lång isvalk genom skogen.

.

Speglingar vid övre hyttan

Änder och lusthus.

.

Trevligt att vara på utflykt.

Sedan sitter det inte fel med fika.

Bamsemacka, ägg och ansjovis, nybakade bamsebullar och kaffe med fri påtår, för en spottstyver om man jämför med storstadspriser. Vi blev så mätta att vi inte orkade äta lunch förrän det var middags-dags.

.

Så olika vattnet kan vara
eller
får vatten se ut hur som helst

Vatten, bara vanligt vatten

Präglas av omgivningen

Men byter snabbt skepnad

Tar skilda vägar

Fångar in motivet

Fångad av ett stormigt hav?

Några minuter en solig höstdag, vid en damm en bit norr om Sandviken, med Panasonic G2+gammal Pentax 55/1.8.

Det är bra att ha en kamera med sig, liten och lätt i jackfickan.

.

Händer i Sandviken
en svartvit svit
utan ord

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

Udda bilder i ankdammen?

...eller är de jämna.

Jag tänker förstås på fåglarna, hur många är de?

Och hur många bör de vara?

En sticker i väg och plötsligt blir de udda.

Har det någon betydelse för bilden hur många de är? Är det bra med ett gyllene tretal, eller är det bara en religiös kvarleva. Blir bilden stelare om det är ett udda antal? Är fem bättre än fyra

Egentligen bryr jag mig inte, om bilden blir bra, men det är skoj att filosofera lite. Jag tänkte inte på antalet när jag fotograferade, men i morse när jag gick till jobbet dök tankarna upp.

Dessutom vet jag inget om komposition. Det är tråkigt. Att studera alltså, inte i bilder, men förstår inte när man försöker göra logik av känslor. För mig är det känslan när jag tittar i sökaren som avgör. Inte tänkandet. Därmed inte sagt att jag är dålig på logik, tvärtom hyfsat bra, men var sak har sin plats (eller kanske tid).

Här blev de tre...

...och svartvita, så vi slipper distraheras av färgen.

En stund vid en damm i södra Norrland, med liten kamera och gammalt objektiv. Och ingen ankdamm, det är ju änder.

.